Innehåll

3.1Innehåll

Kapitel:  0    1    2    3    4    5    6    7    8    9    10    11    12    13    14    15    16    17    18    19    20    21    22    23    24    25    26    27    28    29    30    31    32    32    33    34    100    101    102
  1.  Förord (12 sid. 15 min)
  2. 0.0 Introduktion
  3. 0.1 Kunskapsutveckling i denna avhandling
  4. 0.2 Affärsmodeller för uppslagsverk
  5. 0.3 Forskningskommunikation och avhandlingsformat
  6. 0.3.1 Avhandlingens kommunikationsstrategi
  7. 0.3.2 Thesis cards, en innovation
  8. 0.4 Tvärvetenskapliga ansatser och kreativitet
  9. 0.5 Referensstatus och affärsmodeller
  10. 0.6 Avhandling och early adopters
  11. 0.7 En avhandling är inte ett "körkort"
  12. 0.8 Forskning och entreprenörskap
  13. 0.8.1 Uppslagsverkens relevans
  14. 0.9 Om Johan Schlasberg
  15. 0.10 Tack
  16. Sammanfattning (3 sid. 4 min)
  17. 1.1 Introduktion
  18. 1.2 Forskningsfrågor
  19. 1.3 Tre centrala bilder
  20. 1.4 Tre kapitel om webbavhandlingar
  21. 1.5 Avhandlingens bidrag
  22. Läsanvisning (5 sid. 8 min)
  23. 2.1 Navigering och och förkortningar
  24. 2.2 Referenser 2.0 och citat
  25. 2.3 Delning av sida i avhandlingen
  26. 2.3.1 Delning via QR-kod i en mobiltelefon
  27. 2.3.2 Utskrift av avhandlingen
  28. 2.4 'Extra' kapitel och tillfälliga texter
  29. i class="nostyle"> 2.5 Sök på sajten
  30. 2.6 Arkiv bakom lösenord
  31. Innehållsförteckning (8 sid. 10 min)
  32. 3.1 Innehållsförteckning 34 kapitel med ≈300 underrubriker
  33. Avhandlingens start och forskningsfrågor (4 sid. 7 min)
  34. 4.1 Introduktion
  35. 4.2 Tre samverkande kvalitetsnivåer
  36. 4.3 Forskningsfrågor
  37. Referensstatus (6 sid. 10 min) - från kognitiv auktoritet till referensstatus
  38. 5.1 Introduktion
  39. 5.2 Från Kognitiv auktoritet till Referensstatus
  40. 5.3 Social epistemologi
  41. 5.4 Kulturellt kapital
  42. 5.5 Vetenskaplighet som referensstatus
  43. 5.6 Referensstatus och rang
  44. 5.6.1 Referensnärhet
  45. 5.6.2 Återforing av fakta. "Facts effect"
  46. 5.7 Referensstatusens föränderlighet
  47. 5.8 Referensstatus och affärsmodeller
  48. 5.9 Strategi för ökad referensstatus
  49. Forskningsmetoder (7 sid. 12 min)
  50. 6.1 Introduktion
  51. 6.2 Tvärvetenskapliga ansatser
  52. 6.3 Tidigare forskning & effektivitet
  53. 6.4 Om att fylla forskningsluckor
  54. 6.5 Normativ forskning
  55. 6.5.1 Ex-post och medskapande
  56. 6.6 Normativa modellen e-Diderot
  57. 6.7 Longitudinell metod
  58. 6.8 Om återföring av fakta - "Facts effect metoden"
  59. 6.9 Jämförelsemetoder vid få case
  60. 6.10 Tre jämförelser i avhandlingen
  61. 6.11 Studiers reproducerbarhet
  62. 6.12 Reflexivt och annat tänkande
  63. 6.13 Förståelsehorisont och agerande
  64. Case Impact Studies (7 sid. 11 min)
  65. 7.1 Samverkan
  66. 7.2 Fallstudier med villkor
  67. 7.3 Analyser från utsidan
  68. 7.4 Case Impact Studies (CIS)
  69. 7.5 Har företag nytta av CIS?
  70. 7.6 CIS och NE:s reaktioner
  71. 7.7 Konsekvenser av Case Impact Studies
  72. 7.8 Forskaren som influencer
  73. 7.9 Case Impact Studies i framtiden
  74. Ekosystem och affärsmodeller Forskningslitteratur (7 sid. 12 min)
  75. 8.1 Introduktion
  76. 8.2 Affärsmodeller och ekosystem
  77. 8.3 Ett ekosystems bredd och täthet
  78. 8.4 Strategi för litteraturstudier
  79. 8.5 Forskning om ekosystem
  80. 8.6 Generellt versus situationellt
  81. 8.7 Wirtz et al. om BMI
  82. 8.8 Definitioner har intressenter
  83. 8.9 Från vision till BMI
  84. 8.10 Affärsmodeller och entreprenörskap
  85. 8.11 Digitala affärsmodeller
  86. Affärsmodeller för uppslagsverk (7 sid. 10 min)
  87. 9.1 Introduktion
  88. 9.2 Uppslagsverkens historia
  89. 9.3 Uppslagsverkens nya omvärld
  90. 9.4 Normativ modell för uppslagsverk
  91. 9.5 Baskrav, ramverk och affärsmodeller
  92. 9.6 Green Island Strategy
  93. 9.7 Bolags rätta ägare
  94. 9.8 Affärsmodellers tysta gränser
  95. 9.9 Affärsmodeller och transparens
  96. 9.10 Uppslagsverk som del i paket och ekosystem
  97. Uppslagsverk (6 sid. 9 min) - historia och framtid
  98. 10.1 Introduktion
  99. 10.2 Mervetande
  100. 10.3 Forskare om uppslagsverk
  101. 10.4 Vad menar vi med uppslagsverk?
  102. 10.5 Uppslagsverkens auktoritet
  103. 10.6 Uppdateringsskuld och aktualitet
  104. 10.7 Mervetande i skolvärlden
  105. 10.8 Intressenter 1980 - SOU 1980:26
  106. 10.9 Nytt uppslagsverk 2020 - 2030
  107. 10.10 Uppslagsverkens äldre historia
  108. 10.10.1 Mer om Denis Diderot
  109. 10.10.2 Encyclopédie Methodique
  110. 10.11 Wikipedia firar 20 år
  111. 10.12 Uppslagsverkens framtid
  112. Ny modell för digitala uppslagsverk (6 sid. 8 min)
  113. 11.1 Affärsmodeller för uppslagsverk
  114. 11.2 Referensstatus som valuta
  115. 11.3   Baskrav i e-Diderot - en normativ modell
  116. 11.3.1 Transparens
  117. 11.3.2 Författarinformation
  118. 11.3.3 Datum och uppdatering
  119. 11.3.4 Referenser
  120. 11.3.5 Interna och externa länkar
  121. 11.3.6 Metadiskussion
  122. 11.4 Baskrav plus affärsmodeller
  123. 11.4.1 Fritt för alla
  124. 11.4.2 Webbnivå
  125. 11.4.3 Innehåll
  126. 11.4.4 Volym
  127. 11.4.5 Ägande och affärsmodell
  128. 11.5 Framstegens tillbakablickande
  129. Bolags rätta ägare (4 sid. 6 min) - portföljperspektiv och nerifrånperspektiv
  130. 12.1 Introduktion
  131. 12.2 Koncernperspektivet
  132. 12.3 Dotterbolagsperspektivet
  133. 12.4 Synergimatris
  134. 12.5 Socioemotionellt värde (SEW)
  135. 12.6 Rätt ägare av uppslagsverk
  136. 12.7 Rätt ägare av uppslagsverket NE
  137. 12.8 Rätt ägare av SNL
  138. 12.9 Diskussion
  139. Affärsmodellers tysta gränser (6 sid. 9 min)
  140. 13.1 Definition
  141. 13.2 Ordval och semantik
  142. 13.3 Kartor och modeller
  143. 13.4 Kartor och makt
  144. 13.5 Mentala kartor
  145. 13.6 Affärsmodellers tysta gränser
  146. 13.7 Antecipatorisk socialisation
  147. 13.8 Konstruktivt tvivel
  148. 13.9 Affärsmodell som story
  149. 13.10 Tysta gränser och NE
  150. Affärsmodeller och transparens (3 sid. 4 min)
  151. 14.1 Transparens - intro
  152. 14.2 Viktig?
  153. 14.3 Fakta som vapen
  154. Analyser av NE och NE.sse - (3 sid. 5 min) - intro till alla NE-studier
  155. 15.0 Introduktion
  156. 15.1 digitala NE är en ny kategori - inte en digital version
  157. 15.2 digitala NE som nationellt problem
  158. 15.3 NE och marknadsföringslagen
  159. 15.4 Jämförelse NE och Wikipedia - Wikipedia överlägset bäst
  160. 15.5 Om NE Nationalencyklopedin AB
  161. 15.6 Bolaget NE:s kunder
  162. 15.7 NE:s författare och innehåll
  163. 15.8 Nya uppslagsord i NE - statistik för 12 månader
  164. 15.9 Bristande statistik - och brister i statistiken
  165. Vem skriver i NE.se? (5 sid. 4 min) - studie 2011 och 2019 om NE:s "författare"
  166. 16.1 Studiens frågor och bakgrund
  167. 15.2 5.000 artiklar i NE 2011 - kan inte upprepas. Lägre transparens i NE.
  168. 16.2.1 Resultat 1 - Cirka 20% av författarna döda 2011
  169. 16.3 Författare i området 'Medicin' 2019 - 264 namngivna författare 2019
  170. 16.3.1 Resultat 2 - Cirka 30% av författarna döda 2019. Medelåldern ≈75 år.
  171. 16.4 Diskussion
  172. Nya uppslagsord i NE.se (5 sid. 6 min) 12 månader - 246 nya ord
  173. 17.1 Resultat
  174. 17.2 Studiens frågor och bakgrund
  175. 17.3 Forskningsmetodik
  176. 17.4 Nya ord i NE
  177. 17.5 Diskussion
  178. 17.6 NE:s nya 'Notismodell'
  179. Jämförelse NE och Wikipedia (6+19 sid. 12 min) - Sveriges första forskningstudie
  180. 18.0 Introduktion och resultat - Wikipedia är en bättre tjänst
  181. 18.1 Forskningsfrågor
  182. 18.2 Metodfrågor
  183. 18.3 Faktorer, att in- eller exkludera - mer än värderingar?
  184. 18.4 Urval av uppslagsord - för att öka neutraliteten
  185. 18.5 Resultat i tabellformat
  186. 18.6 Diskussion
  187. 18.7 Jämförelse av 150 ord - längd, författare, referenser, uppdatering
  188. NE.se: statistik (8 sid. 10 min) - Brister i statistik och NE-service.
  189. 19.1 Studiens frågor och bakgrund
  190. 19.2 NE:s statistikservice
  191. 19.3 NE-användning
  192. 19.4 IP-adresser och statistik
  193. 19.5 NE:s prismodell
  194. 19.6 Kostnad per sidvisning
  195. 19.7 Statistik Counter - internationell standard
  196. 19.8 Uppföljning av studien
  197. 19.9 Diskussion
  198. NE.se abonnemang - vem // 30 (10%) av 290 bibliotek (4 sid. 5 min)
  199. 20.1 Forskningsfråga
  200. 20.2 Folkbibliotek - länkar till 290 Databassidor
  201. 20.3 Kommuner
  202. 20.4 Universitet
  203. 20.5 Diskussion
  204. Referensstatus på bibliotek (4 sid. 7 min) - + om bibliotekens text om NE
  205. 21.1 Introduktion
  206. 21.2 Studie 1: folkbibliotekens databaser
  207. 21.3 Resultat av databasanalysen
  208. 21.3 Biblioteken om NE
  209. 21.4 Studie 2: presentationen av NE på biblioteken
  210. 21.5 Bibliotekens texter om NE
  211. 21.6 Resultat
  212. 21.7 Diskussion
  213. NE och marknadsföringslagen (8 sid. 12 min) - NE bryter mot lagen!
  214. 22.1 Introduktion
  215. 22.2 Studiens frågor och bakgrund
  216. 22.3 Marknadsföringen av NE
  217. 22.4 Marknadsföringslagen
  218. 22.5 Marknadsdomstolen om "främst"
  219. 22.6 Vetenskapliga principer och objektivitet
  220. 22.7 Studier om innehållet i NE
  221. 22.8 NE om sin marknadsföring
  222. 22.9 Om NE och vilseledande marknadsföring
  223. 22.10 Diskussion
  224. Om bolaget NE Nationalencyklopedin AB (8 sid. 12 min) - om bolaget NE
  225. 23.1 Studiens frågor och bakgrund
  226. 23.2 Från uppslagsverk till läromedel
  227. 23.3 Referensstatus som affärsmodell - grunden för marknadsföringen av NE
  228. 23.4 Bolaget NE:s koncernmiljö - många branscher
  229. 23.5 NE - en lönsamhetsanalys
  230. 23.6 Om Bra Böcker AB - fel i NE om NE
  231. 23.7 Är NE Sverige lönsamt?
  232. 23.8 Bolaget NE i framtiden
  233. 23.9 Diskussion
  234. Jämförelse e-Diderot, NE, SNL, SEP och BiBB (6 sid. 7 min)
  235. 24.1 Introduktion
  236. 24.1.2 Om att jämföra (uppslagsverk)
  237. 24.2 e-Diderot, NE, SNL, SEP och BiBB
  238. 24.3 Kommentarer om jämförelsen
  239. 24.4 Om uppslagsverken i jämförelsen
  240. 24.4.1 NE digital
  241. 24.4.2 Store Norske Leksikon (SNL)
  242. 24.4.3 Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)
  243. 24.4.4 Uppslagsverket BiBB
  244. 24.5 Om några andra uppslagsverk
  245. 24.6 Lärdomar för digital transformation
  246. 6Lärdomar för digital transformation
  247. Tre ekosystem för avhandlingar (7 s. 10 min.)
  248. 25.1 Introduktion
  249. 25.2 Vad är ett ekosystem?
  250. 25.2.1 Ekosystem i företagsekonomisk forskning
  251. 25.3 Ett ekosystems bredd och täthet
  252. 25.3.1 Tre ekosystem för avhandlingar
  253. 25.3.2 Äldre konversationer om forskning
  254. 25.4 Historiska exempel på ekosystem
  255. 25.5 Ekosystem för tryckta avhandlingar
  256. 25.5.1 Studie om avhandlingsregler
  257. 25.5 Ekosystem för Pdf-avhandlingar
  258. 25.7 Olästa avhandlingar och artiklar
  259. 25.7.1 Problemets lösning
  260. 25.8 Ekosystem för webbavandlingar
  261. 25.9 Jämförelse av avhandlingsformat
  262. 25.9.1 Situationsbaserad modell
  263. 25.9.2 Några formatjämförelser
  264. 25.10 Historiska utvecklingsdrag
  265. Webbavhandlingar - ett nytt format (7 sid. 12 min)
  266. 26.1 Introduktion
  267. 26.2 Tre kvalitetsnivåer i webbavhandlingar
  268. 26.2.1 Vetenskaplighet
  269. 26.2.2 Användarkvalitet
  270. 26.2.3 Teknisk kvalitet
  271. 26.3 Dynamiska data och interaktivitet
  272. 26.4 Akademisk acceptans
  273. 26.5 Avhandlingar för flera läsekretsar
  274. 26.6 Infrastruktur för webbavhandlingar
  275. 26.7 Publiceringssystem för webbavhandlingar
  276. 26.8 En effektivare avhandlingsprocess
  277. 26.9 Drivkrafter för ett nytt ekosystem
  278. 26.10 Ja, men ... och andra invändningar
  279. Avhandlingar och forskningskommunikation (6 sid. 5 min) -
  280. 27.1 Introduktion
  281. 27.2 Convenience bekvämlighet
  282. 27.3 Informationsbekvämlighet
  283. 27.4 Paretooptimalitet
  284. 27.5 Möjligheter i en webbavhandling
  285. 27.6 Thesis cards, en innovation
  286. Ekosystem för webbavhandlingar (3 s. 4 min.)
  287. 28.1 Introduktion
  288. 28.2 Webbifiering är en megatrend
  289. 28.2.1 Timing is (everything)
  290. 28.3 Marknaden för akademisk publicering
  291. 28.4 Aktörer i ekosystemet Pdf-avhandlingar
  292. 28.5 Förutsättningar för ett nytt ekosystem
  293. 28.6 Aktörer i ekosystemet webbavhandlingar
  294. 28.6.1 Webbavhandlingar - en nichemarknad
  295. 28.7 Tjänst för avhandlingsprojekt
  296. 28.7.1 Google och webbavhandlingar?
  297. 28.8 Uppskalning och innovativa öar
  298. 28.9 Infrastruktur
  299. 28.9.1 Universitetsbibliotekens roll
  300. 28.10 Aktiviteter för ett nytt ekosystem
  301. Forskningskommunikationens ekosystem 12 sid. 18 min)
  302. 29.1 Introduktion
  303. 29.2 Ekosystemets aktörer
  304. 29.3 Forskningskommunikation som marknad
  305. 29.4 Demokratiperspektivet
  306. 29.4.1 Högskolans samverkansuppgift
  307. 29.5 Forskningsexcellens och påverkan
  308. 29.6 Högskolornas nya konkurrenssituation
  309. 29.6.1 Högskolorna investerar i marknadsföring
  310. 29.7 Påverkan i tid och rum
  311. 29.8 Läsarperspektivet
  312. 29.9 Forskningskommunikationens referensstatus
  313. 29.9.1 Forskningskommunikationens risker
  314. 29.10 Forskning om forskningskommunikation
  315. 29.10.1 >Forskningens konsekvenser
  316. 29.11 Obligatorisk utbildning i forskningskommunikation?
  317. 29.12 Diskussion
  318. Kunskapsutveckling i avhandlingar (11 sid. 16 min)
  319. 30.1 Introduktion
  320. 30.2 Från forskning till vetenskap
  321. 30.2.1 Den kollegiala konversationen
  322. 30.2.2 Vetenskapens långsamhet
  323. 30.2.3 Vetenskap och teknologi
  324. 30.2.4 Att utveckla sin vetenskapliga röst
  325. 30.2.5 Kreativitet och vetenskaplighet
  326. 30.3 Forskningens stilar
  327. 30.3.1 Samexistens av olika stilar
  328. 14.4 Den skenbara formatneutraliteten
  329. 30.5 Teoretiska perspektiv och teori
  330. 30.5.1 Språkutveckling
  331. 30.6 Metodutveckling
  332. 30.7 Intressanta data
  333. 30.8 Språk och bilder
  334. 30.8.1 Visualisering
  335. 30.8.2 Asplund och konsten att resonera
  336. 30.8.3 Forskning på svenska
  337. 30.9 Forskning och konkurrens
  338. 30.10 Kris i managementforskningen och bristen på nytänkander
  339. Avhandlingens bidrag (5 sid. 8 min)
  340. 31.1 Introduktion
  341. 31.2 Från forskning till vetenskap
  342. 31.3 Bidragen till fem områden
  343. 31.3.1 Teori- och metodutveckling
  344. 31.3.2 Forskningskommunikation och avhandlingar
  345. 31.3.3 Data om bolaget NE och digitala NE
  346. 31.3.4 Samhälle och lärande
  347. 31.4 Vidare forskning och utveckling
  348. 31.5 Avhandling och företagande
  349. Summary of my thesis (3 pp. 4 min)
  350. Referenser (10 sid. 5 min) - 267 i 9 kategorier. Kontextuella referenslänkar
  351. 33.1 Artiklar och böcker
  352. 33.2 Encyklopedier och databaser
  353. 33.3 Forskningsprojekt, utredningar och lagar
  354. 33.4 Bloggar och sociala medier
  355. 33.5 Organisationer
  356. 33.6 Tidskrifter
  357. 33.7 Videos och poddar
  358. 33.8 Diverse länkar
  359. 33.9 Några andra man kan lära av
  360. Figurer och bilder (26 sid. 7 min) - 100+ figurer, bilder och diagram

  1. Kommentarer (3 sid. 3 min) Ingår ej i avhandlingen
  2. 100.1 Om avhandlingen
  3. 100.2 Om avhandlingsprocessen
  4. 100.3 Om avhandlingens impact
  5. Vanliga frågor (4 sid. 5 min) Ingår ej i avhandlingen
  6. 101.1 Vanliga frågor - FAQ
  7. Blogg om avhandlingen (7 sid. 6 min) Ingår ej i avhandlingen

Publicerades: 2016.   
Uppdaterad senast: 15 oktober 2024


Läsanvisning← 2
Innehåll
→ 4 Start och forskningsfrågor



12 kommentarer.  Din är välkommen.

Innehållsförteckning med alla underrubriker finns på - webbavhandling.se/innehall/

 pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy