Hoppa till innehållet

Sankt Petersburgs universitet

Från Wikipedia
Universitetets historiska huvudbyggnad.
En korridor på universitetet.

Sankt Petersburgs universitet (fullständigt namn Sankt Petersburgs statliga universitet, Санкт-Петербургский государственный университет), tidigare namn bland annat: Leningrads universitet, är en av Rysslands äldsta utbildningsinstitutioner. Vilket år som ska anges för universitetets grundande är omtvistat. St. Petersburgs Universitet har bedrivit sin verksamhet sedan år 1819, universitetet hävdar dock att de är en efterträdare till den vetenskapsakademi som grundades i Sankt Petersburg av tsar Peter den store år 1724.

I dag har universitetet en lärarkår på ca 5 000 personer (däribland omkring 1 000 professorer), 20 fakulteter och över 30 000 studenter. Åtta Nobelpristagare har studerat eller arbetat på universitetet [1].

Kända alumner och lärare

[redigera | redigera wikitext]

Flera kända politiker har studerat vid universitetet, bland dessa premiärministrarna Pjotr Stolypin och Dmitri Medvedev samt presidenterna Vladimir Putin (Ryssland) och Dalia Grybauskaitė (Litauen). Inom litteraturens område märks bland andra författarna Ayn Rand och Joseph Brodsky, och kompositören Igor Stravinsky studerade också här i början av 1900-talet.

Matematikerna Grigori Perelman och Stanislav Smirnov är båda mottagare av Fieldsmedaljen. Kemisten Dmitri Mendeleev utvecklade det periodiska systemet här som professor i oorganisk kemi under 1860-talet.

Universitetet har åtta nobelpristagare bland alumnerna: Ivan Pavlov (Fysiologi och medicin, 1904), Ilya Mechnikov (Fysiologi och medicin, 1908), Nikolaj Semjonov (Kemi, 1956), Lev Landau (Fysik, 1962), Aleksandr Prokhorov (Fysik, 1964), Wassily Leontief (Ekonomi, 1973), Leonid Kantorovich (Ekonomi, 1975) och Joseph Brodsky (Litteratur, 1987).

  1. ^ http://www.csr.spbu.ru/presentation/SPbSU-Hannover05.files/frame.htm Arkiverad 27 november 2007 hämtat från the Wayback Machine. Nobelpristagare som studerat eller undervisat på universitetet.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy