Läder

Läder är hud som behandlats så att den blivit beständig mot förruttnelse, och samtidigt bevarat sin naturliga styrka och spänst. Denna behandling kallas garvning. Viktiga egenskaper hos garvat läder är slittålighet, formbarhet och förmåga att släppa igenom vattenånga. Veganskt läder kan tillverkas naturligt av bakterier och jäst i kimchi^[1], men det mesta är konstläder av polyuretan.

Veganskt läder av cellulosa från bakteriekultur

Typer av läder

Lädertyper sorterat på ursprung

Tamdjur

Getläder
Hästläder
Kalvläder
Oxläder (buffelskinn)
Svinläder, av svinhud. Svinlädret är tunnare än oxläder och används oftast till lättare produkter som handskar och skor.

Vilda djur

Ospecificerat djurskinn

Pergament (den finare Veläng av lamm eller kalv)

Lädertyper sorterade efter plats på kroppen den kommer från

Kärnläder, även kallat krupong, är ryggstycket på en djurhud.^[2] Detta har till skillnad från buk- och halslädret en jämn och stadig struktur.

Lädertyper sorterade i alfabetisk ordning

Drögläder (plattläder)
Glacéläder, mjukt, ljust och elastiskt
Mocka, med köttsidan utåt
Nappa, med narvsidan utåt
- Narvsidan är hårsidan på läder. Ordet narv används också för läderliknande mönster på andra material. Ordet är besläktat med engelskans narrow, "trång".
Nubuck, med slipad narvsida
Passerläder
Ryssläder (juft)
Råhud, ogarvat
Spaltläder, där skinnet delats (spaltats) i 2 eller 3 lager
Smorläder är läder som fått ligga under lång tid i så kallad smorning, det vill säga i en blandning av olja, fett, vax och tjära. Därigenom blir lädret både mjukt, formbart och vattentätt. Lädersmorning för skovård går fortfarande att köpa i välsorterade skoaffärer.
Sulläder
Sämskskinn framställs av älg-, get-, ox- eller hjortskinn.^[3], där oxskinn ger en grövre kvalitet.^[4] Även get och ren kan användas.^[4] Namnet chamois kommer av det franska namnet på gems.

Teknisk användning

Tack vare bland annat dess smidighet, styrka och slitstyrka är läder väldigt passande i vissa tekniska detaljer. I säten på bilar är det framförallt slitstarkt. Det används även som tätning i till exempel cykelpumpar, och som en enklare typ av gångjärn.

Läder används i vissa fall även i kvalificerade applikationer, exempelvis hydraultätning vid mycket höga tryck.

Se även

Referenser

^ ”Hipsters rejoice, you could soon be wearing sustainable vegan kombucha shoes” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 november 2020. https://web.archive.org/web/20201108091622/https://www.sbs.com.au/topics/science/future/article/2016/04/28/hipsters-rejoice-you-could-soon-be-wearing-sustainable-vegan-kombucha-shoes. Läst 13 september 2019.
^ ”krupong”. SAOB. 1938. https://svenska.se/saob/?id=K_2877-0108.Iifd&pz=5. Läst 1 september 2024.
^ Anders Larsson (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700–1721. Östersund: Jengel Förlag. Libris l15tm0b9j8jb4ql9. ISBN 978-91-88573-43-8
^ [a b] läder sp.171 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

Externa länkar

”Klippans kromläderfabrik”. https://www.jasifil.se/klippan. ”Källa: Lars-Erik Braun, Historiska rundturer i Klippanbygden, del II. Klippan först i landet.”
läder i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886), band 10, spalt 403–410
läder i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912), band 17, spalt 165–173
läder i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951), band 14, spalt 241–242

[1] ”Hipsters rejoice, you could soon be wearing sustainable vegan kombucha shoes” (på engelska). Arkiverad från originalet den 8 november 2020. https://web.archive.org/web/20201108091622/https://www.sbs.com.au/topics/science/future/article/2016/04/28/hipsters-rejoice-you-could-soon-be-wearing-sustainable-vegan-kombucha-shoes. Läst 13 september 2019.

[2] ”krupong”. SAOB. 1938. https://svenska.se/saob/?id=K_2877-0108.Iifd&pz=5. Läst 1 september 2024.

[3] Anders Larsson (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700–1721. Östersund: Jengel Förlag. Libris l15tm0b9j8jb4ql9. ISBN 978-91-88573-43-8

[ugglan0104-4] [a b] läder sp.171 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)

[1]

[2]

[3]

[4]