Aller au contenu

Tutlayt taẓnagt

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Taẓnagt
Tuḍḍungiyya
Aẓaran deg Muriṭanya, Senegal
Tamnaḍt Mederdra
At tutlayt tayemmat
200 (2013)[1]
Addad amaddud
Recognised minority language in
Ingalen n tutlayt
ISO 639-2 zen
ISO 639-3 zen
Glottolog zena1248[2]

Taẓnagt (isem aẓaṛan: Taẓẓungiyya[3]) d tutlayt Tamaziɣt tutrimin ay tt-ttmeslayen deg wenẓul-utaram n Muritanya, Taznagt d yiwet n tutlayt yettwaggzen s ungar acku amdan n ifganen yettmeslayen yis ur yugar ara 3000 n ifganen. Dɣa zik tmurt n Muriṭanya tella tettmeslay yakk s tutlayt-a send n unekcum n iserɣinen (aɛraben) n Banu Dlim deg umsenɣa n Car Buba deg useggas n 1644.

Imsiwelan n Teẓnagt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Tacumce ("Tasemmusa"): 4600
  • D-abu-djhes (Tacelḥit.: Id-aw-Laḥṣen): 5000
  • Gumǧeǧen (Tacelḥit: Ikumlilen): 700
  • Tandɣa: 3000

Ass-agi ttmeslayen ala 1.900 imdanen s Teẓnagt.

Tantaliwin di Teẓnagt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg Kamal n At Ẓerrad (2004: 15) ad nmuqel i yellan aṭas gar tentaliwin n Teẓnagt. Deg umedya ad naf :

! Id ab Lahsen Tandɣa Ubli
"sew" ecbi acbu acbò
"erẓ" arthi arthu arthu
"sebbw" athmug ahmuk ahmuka

Ayen yuran af Teẓnagt

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
  • Al-Chennafi M. & Norris H. T., "How the Hassaniyya vernacular of Mauritania supplanted Zenaga" - The Maghreb-Review 76 (5-6), 1981. pp : 77-78.
  • Basset, André. 1933b. 'Note sur les parlers zenaga'. In Bull. Com. et. hist. sc. A.O.F., 319-32.
  • Basset, René. 1909. Mission au Senegal. Bulletin de correspondance africaine 39. Paris: Leroux.
  • Cohen, David & Catherine Taine-Cheikh. 2000. "À propos du zénaga. Vocalisme et morphologie verbale en berbère". Bulletin de la Société de linguistique de Paris XCV/1, pp. 267-319.
  • Dubié, P. (1940). "L'îlot berbérophone de Mauritanie", Bull. IFAN, 2, 315-325.
  • Faidherbe, Louis L. 1877. Le Zénaga des tribus Senegalaises. Paris. Testo in pdf (sito BNF di Parigi)
  • Kossmann, Maarten. 2001. "L’origine du vocalisme en zénaga de Mauritanie", in: Ibriszimow, Dymitr & Rainer Vossen (eds.). Etudes berbères. Actes du « 1. *Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie » (Frankfurter Afrikanistische Blätter, 13.), Köln : Rüdiger Köppe, pp. 83-95
  • Kossmann, Maarten. 2001. "The Origin of the Glottal Stop in Zenaga and its Reflexes in the other Berber Languages". Afrika und Übersee 84, pp. 61-100.
  • Masqueray, Emile. 1879. "Comparaison d’un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondants des dialectes Chawia et des Beni Mzab". Archives des missions scientifiques et litteraires 3/5: 473-533.
  • Naït-Zerrad, Kamal. 2004. Linguistique berbère et applications, Paris, L'Harmattan. (ISBN 2-7475-7263-3)
  • Nicholas, Francis. 1953. La langue berbère de Mauritanie, Dakar, mémoire de l'IFAN, n° 33.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 1999. "Le zénaga de Mauritanie à la lumière du berbère commun", in: Lamberti, Marcello & Livia Tonelli (éds.). Afroasiatica Tergestina. Papers from the 9th Italian Meeting of Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) Linguistics, Trieste, April 23-24, 1998 - Contributi presentati al 9º Incontro di Linguistica Afroasiatica (Camito-Semitica), Trieste, 23-24 aprile 1998. Padova: UNIPRESS, pp. 299-324 (ISBN 88-8098-107-2).
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2002. "Morphologie et morphogenèse des diminutifs en zénaga (berbère de Mauritanie)", in: Nait-Zerrad, Kamal (éd.). Articles de linguistique berbère. Mémorial Werner Vycichl. Paris : L'Harmattan, pp. 427-454 (ISBN 2-7475-2706-9)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2003. "L'adjectif et la conjugation suffixale en berbère", in: Lentin, Jérôme & Antoine Lonnet (eds.), Mélanges David Cohen. Études sur le langage, les langues, les dialectes, les littératures, offertes par ses élèves, ses collègues, ses amis. Paris : Maisonneuve & Larose, pp. 661-674 (ISBN 2-7068-1674-0)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2004. "Les verbes à finale laryngale en zénaga", in: Nait-Zerrad, Kamal, Rainer Vossen & Dymitr Ibriszimow (eds.). Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du “2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie”. Köln: Rüdiger Köppe Verlag, pp. 171-190 (ISBN 3-89645-387-4)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2008. Dictionnaire zénaga-français Köln: Rüdiger Köppe Verlag (ISBN 978-3-89645-399-0)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. "L'aoriste en zénaga", in: Chaker, S., A. Mettouchi & G. Philippson (eds.). Études de phonétique et linguistique berbères. Hommage à Naïma Louali (1961-2005), Louvain: Peeters, pp. 243-261 (ISBN 978-90-429-2246-4)
Tamaziɣt
Muritanya : Taẓnagt - Merruk : Tarifit | Tamaziɣt | Tasusit | Taznagt n Srayr | Tamaziɣt tudayt | Taɣumarit - Lezzayer : Taqbaylit | Tacawit | Tumẓabt | Teggargrent | Tacenwit | Iɣermawen | Tagurart - Tunes : Tasendit | Tajerbit | Tamaẓret | Dwiret - Libya : Tanfust | Twillult | Taɣdimest | Ɣat | Tasuknit | aɣarmi | Tawilant | Tazuregt - Miẓra : Isiwan - Aneẓruf : Tamahaq | Tetserret | Tayiṛt | Tawellemt | Tamaceqt - Tigzirin Tiknariyin : † Tagwanect
  1. Taẓnagt at Ethnologue (19th ed., 2016)
  2. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds. (2017). "Zenaga". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History.
  3. Catherine Taine-Cheikh. Dictionnaire français–zénaga (berbère de Mauritanie) : Avec renvois au classement par racines du Dictionnaire zénaga–français. Rüdiger Köppe Verlag, 326 p., 2010, Berber Studies vol. 27, Harry Stroomer.
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy