Aller au contenu

Bgayet

Si Wikipedia, tasanayt tilellit.
Bgayet


Ansa
Carte
 36°45′04″N 5°03′51″E / 36.7511°N 5.0642°E / 36.7511; 5.0642Coordinates: 36°45′04″N 5°03′51″E / 36.7511°N 5.0642°E / 36.7511; 5.0642
Awanek anayanLezzayer
TawilaytTawilayt n Bgayet
TadayraTadayra n Bgayet
Tamanaɣt n
Imezdaɣ
Teɣṛed 176 139 (2008)
• Tiineẓẓi n imezdaɣ 1 465,14 imezdaɣen/km²
Tarakalt
Tajumma 120,22 km²
Tezga-d ɣef yiri Ilel agrakal
Teflel 949 m
Asefk amazray
Yezwar-it Saldae (fr) Suqel
Événement clé (fr) Suqel
Amekzay uglim
Code postal (fr) Suqel 06000
Izṭi akudan
Nniḍen

Tansa n web communedebejaia.org

Bgayet d tamanaɣt udem-is akk d usagen meqqren n tmurt n leqbayel. S wazal n 1, 000 000 n imezdaɣ (2006) Bgayet d rruḥ (iman) n wegdud aqbayli. Sennig n teglest armi d tura, Bgayet ttmmehreged yakk imdanen i tt-izedɣen neɣ i tt-iqurben.

Bgayet,Vgayet n zik

Amezruy n Bgayet iɛeddad luluf n yiseggasen, deg umezruy atrar, deg tlemmast n leɛmer akked wakud atrat; ayagi merra yennejmaɛ-d tiḥkayin akk d tumgisent ɣef yiwet n temdint i yellan akbab n wasartu n ugdud amaziɣ.

Bgayet; tunzart, d umyi, tahregt, idammen n tudert n ugdud aqbayli, amarrezg-ik kečč i tt-izedɣen!

Bgayet gar lebḥer akk d igenwan, gar ass-a d uzekka, izri akk d imal. Tamurt n Yiṭij i d-t-yexttar-ren di yal zzman.

Di tazwara Bgayet tella d yiwet n tmurt i yexlan. Amdan iban-d deg Bgayet azal n 5000 n yiseggasen uqbel n lweqt-nneɣ; Homo sapiens (s tutlayt Talaṭinit, lemɛna-s: “amdan amusni” neɣ " amdan n tussna").

Deg wakud n Numidia, Bgayet ur tesɛi ara azzal meqqṛen imi tella tebɛed aṭas ɣef Sirta (tamanaɣt n Numidia).

Ifniqen llan uqbel kullec d agdud amzenzu. Ɣur-sen Bgayet tella d yiwen n umkan anda zemren ad zzenzen lqecc-nsen, ad myibdalen tiɣawsiwin d imezdaɣ n tmurt, akked ubrid yelzzm-asen ad ɛeddin am wakken ad kemmlen ɣer leswaq n tmura-nniḍen, mazal yella armi d tura yiwen n lmersa afniqi deg "Azraruḥ" (yeqreb ɣer Wedrar Ufarnu).

Ṛṛuman

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Seddaw Listiɛmar Arumani, mbeɛd lexsara n Yugurten, Bgayet tettusemma Saldae, tella d yiwet n temdint n tastaɣt n lɛesker n Roma. Saldae tesɛa azal meqqren deg temnaḍt tarumanit n Mureṭanya Caesariensis.

Tilin n Rruman deg Bgayet ur tesɛi lehna imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ugin-ten.

Lameɛna Irumaniyen bnan-d anagrawa n waman iwakken ad awin aman ɣer tmiwa anda i ten-ḥwaǧen yimezdaɣ Irumaniyen n Saldae. Anagrawa-ya yettusemma “aqua ducere” (aqueduc s Tefransist)

Aṭas n lbenyan Arumani i d-mazal ar tura, ur yeɣli ara, am temdint n Timgad.

Saldae tella daɣen d yiwet n temdint deg tmasiḥit i yesɛan ugar n 690 n leǧwameɛ.

Irumaniyen sxedmen-d tasertit n takrit akked n aseɣred, fkan-d tiɣermi tarumanit i wid akk i yesteɛrfen s uɣmar arumani, dɣa mbeɛd leqrun n tilin deg Tefriqt Ugafa, aḥric ameqqran n lɛesker n Roma deg Tefriqt llan d Imaziɣen, imi lxedma deg lɛesker n Roma tella d yiwen n ubrid ɣef tiɣermi tarumanit; ɣef wayagi ma ad nẓer ɣef leqbur n uḥeric ameqqran n lɛesker irumaniyen deg Tefrqit ad naf d ismawen imaziɣen i sɛan.

Iwandalen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iwandalen rran Saldae d tamanaɣt-nsen (429-534) imi d-kecmen deg useggas n 429, Saldae tella d yiwet gar temdinin i yesɛan ccan deg umenkad Arumani ɣef wayagi lexsara-ines tella d yiwet n twaɣit ɣef ugdud Arumani.

Iwandalen ǧǧan-d aḥric ameqqran n lɛesker deg Saldae imi d asutel n tzermant mgal ayen yeqqimen deg umenkad arumani ay tella.

Di lweqt-nni imezdaɣ n Saldae llan d Ibiẓanṭiyen akked kra n Yimaziɣen kan.

Iwandalen ur dumen ara deg Bgayet imi deg useggas n 534 Ibiẓanṭiyen kecmen ɣer Saldae ssufɣen-d Iwandalen ɣer berra, steɛmren Tafriqt Ugafa.

Ibiẓanṭiyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Amenkad Abiẓanṭi idum-d deg Tefriqt n Ugafa seg 534 armi i yexser amgaru mgal Aɛraben wid-a bdan ṭrad d Listiɛmar n Tefriqt deg wagim wis VIII (wis tmanya) (azal n 642 -705). Ibiẓanṭiyen s tzemmalt-nsen ur tɛettlen ara imi negren isutal n Yiwandalen deg Saldae. Gar tamawt, ladɣa lwandalen xesren ayen sɛan deg Tefriqt, qqimmen deg Bgayet, ɛacen gar Yimaziɣen armi ur uɣalen ur ttwaɛqalen ara merra imi d Imaziɣen tura i yellan. Ayagi merra d ayen i d-yeḍran ɣef Iṛumaniyen akked Ibiẓanṭiyen daɣen; ayagi d lwert aqdim n ugdud amaziɣ ur zmiren ad t-nekren.

Listiɛmar aɛrab d listiɛmar i d-yeǧǧan tikta meqqren akter n wiyaḍ ɣef umezruy n Yimaziɣen. Aɛraben xellfen Ibiẓanṭiyen deg useggas n 705 armi deg uzal n 972. Listiɛmar aɛrab n tmurt n Yimaziɣen d yiwet n twaɣit i d-yellan ɣef Yimaziɣen di tazwara armi rebḥen tilelli-nsen deg wagim wis VIII.

Takrit n Waɛraben ur tzgir ara tirrugza n Yimaziɣen, lameɛna Imaziɣen llan ɛyan imi nnuɣen aṭas n yiseggasen mgal aɛdawen i d asen-d-yezzin di yal tama, daymi xesren amgaru mgal Aɛraben.

Imaziɣen kemmlen aṭas n leqrun mbeɛd amgar-nsen mgal aɛeraben seg umkan ɣer wayeḍ, mgal yiwet n tgeldit taɛrabt ɣer tayeḍ, armi deg yiseggasen n (9721148) imi yiwet n tgeldit tamziɣt, Iziriyen (9721148) s timelwi n Ziri mmi-s n Mennad, teṭṭef-d tazmert deg Lezzayer. Tallit-agi tella d yiwet n tallit ur nesɛi lehna imi teččur d imenɣi akked tarkukit, Lqern wiss XI akked 13 walan-d asexdem ameqqran n tutlayt taɛrabt, imi yebda-d deg Lqern wiss XI anbaz amenyut n yiwen n udrum aɛrab i d-yekkan si Maser yettuseman Banu Hilal, daxel n wul n tmurt n Yimaziɣen.

Imi Ifaṭimiyen (yiwet n tgeldit taɛrabt i iḥekmen deg Waɛraben imi steɛmren tamurt n Yimaziɣen) wexxren-d abud-nsen ɣef Maser deg 972, mmi-s n Ziri yettusemman Buluɣin (971-984) yettwakellef-d ɣef Tefriqt Ugafa. Awexxer n tanawt taɛrabt ɣef Maser yeshel-d asnulfu n tgeldit n Yiziriyen seddaw Ḥemmad mmi-s n Buluɣin imi rebḥen-d imaziɣen tanaya-nsen.

Deg 1090 Iḥemmadiyen, aferkaw n Yiziriyen, rran Bgayet d tamanaɣt-nsen; Iḥemmadiyen ḥekmen deg Lezzayer azal n lqern (1008-1152) armi nezfen ɣef ddemma n wanbaz n Banu Hilal. Deg uzal n 1152 Amussu n Tdukli (Lmuwaḥiddin s taɛrabt) ihudd tagelda n Yiḥemmadiyen.

Amussu n Tdukli

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Deg uzal n wagim wiss XII, Mmi-s n Tumert (a*. 1080 - a. 1130), ccix amziɣ n lǧameɛ akked umalway n ddin yesnulfa-d tarbaɛt tamaziɣt n Amussu n Tdukli; Mmi-s n Tumert yura-d aḥric ameqqran n tektabin n ddin s tutlayt tamaziɣt.

Ɛebdelmumen (1094-1163), yiwen seg yinelmaden-is i t-id-ixellfen imi yemmut, yesnulfa-d tagelda n Tdukli deg Tin Mal (tamdint deg tlemmast n tmurt n Merruk).

Tagelda n Tdukli temɣi-d armi teḥkem-d ɣef uḥric ameqqran n Tefriqt n Ugafa; Merruk deg 1146, Lezzayer 1151, deg 1160 ḥekmen-d ɣef uḥric ameqqran n Tmazɣa. Deg 1163 armi d 1199, tikkelt tamezwarut deg umezruy n Tmazɣa, aḥric ameqqran n Yimaziɣen ɛacen seddaw yiwet n tgelda tamaziɣt.

Ugar n 300 n yiseggasen Izeyaniyen, aferkaw n Tgelda n Tdukli, ḥekmen-d ɣef Tmazɣa armi d 1516 imi Iɛetmaniyen kecmen ɣer Lezzayer.

Tagelda n Tdukli, ɣas akken d yiwet n tiddukla tamaziɣt ay tella, si tazwara-ines armi d taggara-ines, ur tesɛi ara leqsed n usellek n ugdud amaziɣ, imi d yiwet n tejmaɛt n ddin ay tella, ɣef wagi asexdem n tutlayt taɛrabt yettnerni deg tmurt n Yimaziɣen imi aḥric ameqqran n Yimaziɣen ttwaɛerben.

Agim wiss XVI yeẓra-d daɣen talalit n Tmurt n yiqbayliyen deg tlemmast n Tefriqt, imi aḥric ameqqran n Tefriqt i yettmuqulen ɣer rrif n lebḥer yella seddaw listiɛmar aɛutmani.

Tadukli n Tmurt n Yiqbayliyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tanaya n Yiqbayliyen tɛac azal n 300 n yiseggasen armi d taslekt tafransist deg useggas n 1830.

Cwiṭ kan n yineɣmisen i d-nesɛa ɣef tallit-agi n umezruy n ugdud-nneɣ, ur neɛlim ara daɣen asmi tebda, imi ulac ikaramen ɣef wayagi. Ayen yellan mebla ccek, d wayen ixebbren iɣellaten n Yiɛetmaniyen deg tisekla-nsen akked ikaramen-nsen deg lqern 16, Iqbayliyen ḥerzen-d ɣef tlelli-nsen azal n 300 n yiseggasen.

Yal adrum deg tmura n yiqbayliyen yesɛa aseqqamu ameqqran n taddart-is i iḥekmen deg-s, yal aseqqamu yesɛa tajmaɛt, di tejmaɛt-agi tella yiwet n tejmaɛct ɛlayen, llan yimalwayen-nsen. Gar-asen, llan yirgazen yettwassnen aṭas deg tmura n Yiqbayliyen imi llan d irgazen s tirrugza.

Deg 1830 Asqamu Ameqqran n Ugdud aqbayli, i iḥekmen ɣef ugdud aqbayli merra, yessawel-d i ccix Amɣar ad yili d amalway n yiɛsekriyen n Tdukli n Tmurt n Yiqbayliyen ad ḥarben mgal Fransa u ad iɛas ɣef tlelli-s.

Tirrugza n ccix Amɣar tella sennig tɣerfant-is sɣur agdud-s imi iḥureb almi d tagara ɣef wayen yesɛan ccan; tilelli n tmurt-is akked tin n ugdud-is.

Deg taggara, agdud aqbayli yexesr ɣef ddemma n lqewwa tatrart n Fransa akked lexdeɛ n ugeldun n waɛraben yettusemman Ɛebd Lqader imi d-yefka takbabt-is ɣef Umtawa n Tafna lwaḥid Fransa; ayagi yefka-d lweqt d lǧehd i Fransa ad tkemmel ɣef wayen yeqqimen deg lebɣi n Yiqbayliyen .

Iɛetmaniyen

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Iɛetmaniyen seddaw n timelwi n Xir Ddin d gma-s Ɛarruǧ i d-ixelqen atrar usamer n Lezzayer, bdan aseɣwel n tama-yagi am usutel n Yiflisen n ddunit merra. Taflist-nsen ternu, temɣi-d ɣef lqrun 1600; taflist mgal lbaburat n Lmarikan deg lebḥer-nneɣ ssebba n ṭrad n Teflist Tamezwarut, akked ṭrad n Teflist tis snat, anda mmuten aṭas n yimdanen.

Bgayet deg lweqt-nni ur tesɛi ara aṭas n lɣaci imi aḥric ameqqran n yimezdaɣ-ines llan kra d Imaziɣen akked waṭas n yiflisen d lɛesker iɛetmaniyen s twacult-nsen.

Taslekt Tafransist

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Mbeɛd lexsara n ccix Amɣar, Aḥeddad, akked Faḍma n Sumer, aḥric ameqqran n yinelmaden-nsen ttwanfan ɣer La Nouvelle-Calédonie; ɣef tagara n taslekt n Fransa aṭas n lɣaci i ixesren ixxamen-nsen, akal-nsen, akked lḥerma-nsen.

Ɣef ayagi, azal ameqqran n lebni n Bgayet d Fransa i t-yebnan imi thudd ayen yellan uqbel n taslekt.

Fransa tebna-d lmersa n Bgayet akked tlemmast n temdint.

Fransa teqqim deg Bgayet azal n 100 n yiseggasen armi texser ṭrad deg useggas n 1962.

Bgayet n Tura

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]
Bgayet

Imi irumiyen ffɣen, iqbayliyen kecmen ɣer tlemmast n temdint, Bgayet teẓra timeriwt tameqqrant n yimezdaɣ, ussan-agi Bgayet s lmersa-ines tella d yiwet n temdint i imeqqren deg tmurt n Yiqbayliyen .

Tella deg ugafa n twilayt n Bgayet, ɣef tafsirt agrakal dɣa tettwazger sɣur asif n Summam, taɣiwant n Bgayet tella deg iri n ilel Agrakal deg ugafa d ugmuḍ dɣa tennuled tiɣiwanin n Tuǧa deg ugmuḍ, n Asif n Ɣir deg wenẓul dɣa Buxlifa d Tala Ḥemza deg wenẓul-agmuḍ.

Igemmamen (Lḥumet) n Bgayet

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Tiɣiwanin n Bgayet

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

Llant 52 (sumset sin) n tɣiwanin n Bgayet

Tugnatin n Bgayet

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]

UL = Uqbel n lweqt-nneɣ

a = azal n


Iseddagen:

Asmel n temdint n Bgayet azwel n uzday Archived 2007-10-23 at the Wayback Machine

The Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001-05.


http://www.bartleby.com/65/al/Almohads.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Hammadid

http://www.kabylia.info/index.php/Kab/Bgayet Archived 2021-01-17 at the Wayback Machine

Bgayet.net Archived 2007-10-23 at the Wayback Machine

Ismal n Internet

[ẓreg | ẓreg aɣbalu]


pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy