About: Deba bōchō

An Entity of Type: WikicatKitchenKnives, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

Deba bōchō (Japanese: 出刃包丁, "pointed carving knife") are Japanese style kitchen knives primarily used to cut fish, though also used when cutting meat. They come in different sizes, sometimes up to 30 cm (12 inches) in length. The deba bōchō first appeared during the Edo period in Sakai. It is designed to behead and fillet fish. Its thickness, and often a more obtuse angle on the back of the heel allow it to cut off the heads of fish without damage. The rest of the blade is then used to ride against the fish bones, separating the fillet.

Property Value
dbo:abstract
  • Els ganivets deba bocho (出刃包丁, lit. «ganivet de trinxar amb punta»?) són ganivets de cuina japonesos emprats per tallar peix, però també pollastre i carn. Existeixen diferents mides arribant fins i tot als 30 cm. El deba bocho va aparèixer per primera vegada durant el període Edo en Sakai (Osaka). (ca)
  • Deba-Messer, auch Deba bōchō (jap. 出刃包丁) genannt, sind japanische Hackmesser (Hōchō), die hauptsächlich dazu genutzt werden, Fisch, aber auch Huhn und Rind zu zerlegen. Sie sind einseitig geschliffen, was eine optimale und gerade Schnittführung gewährleistet. Die Dicke der Klinge beträgt bis zu 6 mm. Debas kommen in unterschiedlichen Größen bis ca. 30 cm vor. Die ersten Deba-Messer tauchten während der Edo-Zeit in Sakai, Osaka auf und wurden meist von jungen Schwertschmieden oder Lehrlingen gefertigt. Neben industriellen Produktionen gibt es bis heute mehrere Traditionsbetriebe, die Debas in aufwändiger Handarbeit aus mehreren Lagen unterschiedlicher Stahlsorten schmieden. Diese Messer sind meist als Zeichen der handwerklichen Güte vom Schmied signiert. Diese Tradition wurde von den Schwertschmieden übernommen, die ebenfalls standesgemäß nur die gelungenen Stücke mit ihrer Signatur versehen (sollten). Der traditionell leicht ovale Griff wird meist aus Magnolienholz hergestellt, die Klinge bei höherwertigen Messern von einer Büffelhornzwinge gehalten. Meisterexemplare dieser Manufakturen werden ebenfalls aus traditionellen und damit nicht rostfreien, mehrlagigen Stählen hergestellt und können mehrere tausend Euro kosten. Da hier vor allen Dingen das Können des jeweiligen Messerschmiedes die Qualität und damit den Preis ausmacht, sind diese Produkte sehr gefragt, und die wenigen Schmiede führen lange Wartelisten. Diese Messer sind herausragend in Materialqualität, Schärfe und Führigkeit, sind allerdings auch empfindlich und brauchen viel Pflege. Das regelmäßige Abziehen und Nachschleifen mit einem Nassschleifstein sowie das Einölen der Klinge mit Kamelienöl tragen zum jahre- und sogar jahrzehntelangen Erhalt hochwertiger japanischer Klingen bei. (de)
  • Los cuchillos deba bocho (出刃包丁 lit. «cuchillo de trinchar con punta»?) son cuchillos de cocina japoneses usados para cortar pescado, pero también pollo y carne. Existen diferentes tamaños llegando incluso a los 30 cm. El deba bocho apareció por primera vez durante el período Edo en Sakai (Osaka). * Datos: Q1111908 (es)
  • Deba bōchō (Japanese: 出刃包丁, "pointed carving knife") are Japanese style kitchen knives primarily used to cut fish, though also used when cutting meat. They come in different sizes, sometimes up to 30 cm (12 inches) in length. The deba bōchō first appeared during the Edo period in Sakai. It is designed to behead and fillet fish. Its thickness, and often a more obtuse angle on the back of the heel allow it to cut off the heads of fish without damage. The rest of the blade is then used to ride against the fish bones, separating the fillet. (en)
  • Deba bōchō (japonieraz: 出 刃 包 丁, literalki "zatikatzeko puntadun ganibeta") japoniar motako sukaldeko ganibetak dira, nagusiki arrainak mozteko erabiltzen direnak, haragia ere mozteko erabiltzen diren arren. Tamaina desberdinetakoak dira, batzuetan 30 cm-ko luzera (12 hazbete) dute. Deba bōchō lehengoz Edo Aroan agertu zen Sakain. Arrainak lepo eta xerrak egiteko diseinatuta dago. Bere lodiera, eta sarritan, orpoaren atzealdeko angelu kamutsagatik, arrainen buruak moztu egiten ditu kalte gabe. Ondoren, xafla erabiltzen da arrain hezurrak kentzeko eta xerratan bereizteko. Tradizionalki, karbonozko altzairuzkoak dira, mantentze arrunta eta lubrifikazioa behar du herdoiltzea prebenitzeko. Hala ere, ganibet moderno asko altzairu herdoilgaitzez ere eskuragarri daude, eta ontzi-garbigailuan seguru egon daitezke. Karbonoaren altzairuzko xaflen ahoa asko zorroztu daitezke. Deba ez dago prestatuta diametro handiko hezurrak mozteko. (eu)
  • Les deba bōchō (出刃包丁, « couteau à découper pointu ») sont des couteaux de cuisine de style japonais principalement utilisés pour couper le poisson et la viande. Ils existent en différentes tailles, parfois jusqu'à 30 cm de longueur. Le deba bōchō est apparu pour la première fois pendant la période Edo à Sakai. Il est conçu pour décapiter et fileter les poissons. Son épaisseur, et souvent un angle plus obtus à l'arrière du talon lui permettent de couper les têtes des poissons sans dommage. Le reste de la lame est ensuite utilisé pour chevaucher les arêtes de poisson, séparant le filet. Traditionnellement, ceux-ci sont fabriqués en acier au carbone, qui nécessite un entretien et un huilage réguliers pour éviter la rouille. Cependant, de nombreux couteaux modernes sont également disponibles en acier inoxydable. Les lames en acier au carbone peuvent être affûtées pour obtenir un tranchant plus acéré. Le deba n'est pas destiné à couper des os de gros diamètre. * Portail de la cuisine japonaise (fr)
  • 데바보초(出刃包丁) 또는 데바는 일본 식칼의 일종이다. 본래는 생선을 손질하기 위해 만든 칼로, 다른 식칼에 비해 묵직하고 날이 두껍다. (ko)
  • 出刃包丁(でばぼうちょう)は和包丁の一つ。単に出刃と呼ばれることもある。魚を捌くための包丁であり、現代では肉を切る用途にも使われている。刃渡りは10cm程度のものから50cm程度の大きいものまでさまざまである。一般的には15cmから20cm位のものが多い。 (ja)
  • Deba-bōchō (jap. 出刃包丁 deba-bōchō) – rodzaj japońskich noży kuchennych o spiczastym zakończeniu, używanych przede wszystkim do krojenia i filetowania ryb, ale także drobiu i mięsa. Ich rozmiary są zróżnicowane i sięgają 30 cm. Deba-bōchō pojawiły się w epoce Edo, w Sakai. (pl)
  • Förskärare eller tranchermästare var den funktionär vid de adliga, furstliga, kungliga eller kejserliga hoven som hade till uppgift att skära upp och servera olika maträtter till gästerna bl.a. vid banketter. Allt ifrån stekar och pastejer till frukt kunde sönderdelas till konstfulla portioner. Enligt den italienska 1500- och 1600-talslitteraturen skulle tranchermästaren helst vara av adlig börd. Han borde åtminstone vara bemedlad nog att ha råd med exklusiva kläder, tjänare och hästar. Han skulle vara i medelåldern men inte gråhårig, renlig och stark nog att hålla en stek på tranchergaffeln. I Italien förekom det att man hade flera tranchermästare som tjänstgjorde vid de olika borden under banketter. Det handlade inte endast om att skära upp och servera utan också att underhålla dem som satt vid borden. Även i svensk 1600-talslitteratur nämns tranchermästaren. I "En Ny Formerat Trenchier Book" från 1696 framhålls att han helst ska vara adlig, eftersom han var tvungen att kunna föra sig. Han ska undvika överflödigt tal och endast svara på tilltal. Dessutom skulle han ska vara välväxt och utföra sitt ämbete så att "han Ähra der med erhåller och sin Herres Gunst sig altid wärdig gör". Hur viktigt tranchering ansågs vara vid hoven under 1500- och 1600-talen framgår dels genom att man publicerade böcker i ämnet men också hur avancerade tekniker en tranchermästare helst skulle behärska. Särskilt uppskattat var att tranchera i luften (it. in aria). Detta innebar att tranchermästaren höll det som skulle trancheras på en tranchergaffel framför sig och skar sedan upp rätten med en trancherkniv. I litteraturen beskrevs noggrant hur besticken skulle hanteras samt kroppens och händernas position. Den som ville bli skicklig i att förskära kunde öva på trämodeller av olika maträtter för att förfina sina tekniker. Att tranchera var en ceremoni som demonstrerade tranchermästarens kroppskontroll, vilket ansågs vara utmärkande för aristokratin i motsats till de lägre samhällsstånden under 1500- och 1600-talen. Att förskära för en furste, kung eller kejsare var alltså en ära och något som vem som helst inte fick göra, tvärtom kunde det vara aristokraten med högst rang som fick utföra denna uppgift. Också antalet bestick som användes för tranchering visar på en långt driven specialisering. Besticksuppsättningen kunde uppgå till ett tiotal delar med knivar och gafflar i olika storlekar och för olika ändamål samt en presenterspade. Den senare användes för att "presentera" (visa upp och räcka över) det som skurits upp till den gäst som skulle äta det. Bland hovets många yrkesgrupper – pager, lakejer, munskänkar, kammarherrar osv – var förskäraren en av dem som stod högst i rang. Titeln användes under 1500–1600-talen. (sv)
  • Дэба ботё (яп. 出刃包丁, буквально «заострённый разделочный нож») — выполненные в японском стиле кухонные ножи для резки рыбы, птицы и мяса. Длина этих ножей может быть разной, иногда достигает 30 см. Дэба ботё появились в период Эдо в городе Сакаи. Эти ножи сделаны специально для разделки рыбы. Относительно большая толщина ножа позволяет легко срезать рыбе голову. Также нож прекрасно скользит вдоль костей, снимая филе. Ножи дэба не предназначены для разрубания толстых костей. (ru)
  • 出刃包丁(日语:出刃包丁/でばぼうちょう Debabouchyou)是日式菜刀的一種,也被簡稱出刃。主要是用來剖魚的菜刀,但在現代也拿來切肉類。刀身長度短至10公分、長至50公分都有,一般大多是選用15到20公分刀身長度。 (zh)
dbo:thumbnail
dbo:wikiPageExternalLink
dbo:wikiPageID
  • 519653 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 2129 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1117575308 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdf:type
rdfs:comment
  • Els ganivets deba bocho (出刃包丁, lit. «ganivet de trinxar amb punta»?) són ganivets de cuina japonesos emprats per tallar peix, però també pollastre i carn. Existeixen diferents mides arribant fins i tot als 30 cm. El deba bocho va aparèixer per primera vegada durant el període Edo en Sakai (Osaka). (ca)
  • Los cuchillos deba bocho (出刃包丁 lit. «cuchillo de trinchar con punta»?) son cuchillos de cocina japoneses usados para cortar pescado, pero también pollo y carne. Existen diferentes tamaños llegando incluso a los 30 cm. El deba bocho apareció por primera vez durante el período Edo en Sakai (Osaka). * Datos: Q1111908 (es)
  • Deba bōchō (Japanese: 出刃包丁, "pointed carving knife") are Japanese style kitchen knives primarily used to cut fish, though also used when cutting meat. They come in different sizes, sometimes up to 30 cm (12 inches) in length. The deba bōchō first appeared during the Edo period in Sakai. It is designed to behead and fillet fish. Its thickness, and often a more obtuse angle on the back of the heel allow it to cut off the heads of fish without damage. The rest of the blade is then used to ride against the fish bones, separating the fillet. (en)
  • 데바보초(出刃包丁) 또는 데바는 일본 식칼의 일종이다. 본래는 생선을 손질하기 위해 만든 칼로, 다른 식칼에 비해 묵직하고 날이 두껍다. (ko)
  • 出刃包丁(でばぼうちょう)は和包丁の一つ。単に出刃と呼ばれることもある。魚を捌くための包丁であり、現代では肉を切る用途にも使われている。刃渡りは10cm程度のものから50cm程度の大きいものまでさまざまである。一般的には15cmから20cm位のものが多い。 (ja)
  • Deba-bōchō (jap. 出刃包丁 deba-bōchō) – rodzaj japońskich noży kuchennych o spiczastym zakończeniu, używanych przede wszystkim do krojenia i filetowania ryb, ale także drobiu i mięsa. Ich rozmiary są zróżnicowane i sięgają 30 cm. Deba-bōchō pojawiły się w epoce Edo, w Sakai. (pl)
  • Дэба ботё (яп. 出刃包丁, буквально «заострённый разделочный нож») — выполненные в японском стиле кухонные ножи для резки рыбы, птицы и мяса. Длина этих ножей может быть разной, иногда достигает 30 см. Дэба ботё появились в период Эдо в городе Сакаи. Эти ножи сделаны специально для разделки рыбы. Относительно большая толщина ножа позволяет легко срезать рыбе голову. Также нож прекрасно скользит вдоль костей, снимая филе. Ножи дэба не предназначены для разрубания толстых костей. (ru)
  • 出刃包丁(日语:出刃包丁/でばぼうちょう Debabouchyou)是日式菜刀的一種,也被簡稱出刃。主要是用來剖魚的菜刀,但在現代也拿來切肉類。刀身長度短至10公分、長至50公分都有,一般大多是選用15到20公分刀身長度。 (zh)
  • Deba-Messer, auch Deba bōchō (jap. 出刃包丁) genannt, sind japanische Hackmesser (Hōchō), die hauptsächlich dazu genutzt werden, Fisch, aber auch Huhn und Rind zu zerlegen. Sie sind einseitig geschliffen, was eine optimale und gerade Schnittführung gewährleistet. Die Dicke der Klinge beträgt bis zu 6 mm. Debas kommen in unterschiedlichen Größen bis ca. 30 cm vor. Die ersten Deba-Messer tauchten während der Edo-Zeit in Sakai, Osaka auf und wurden meist von jungen Schwertschmieden oder Lehrlingen gefertigt. (de)
  • Deba bōchō (japonieraz: 出 刃 包 丁, literalki "zatikatzeko puntadun ganibeta") japoniar motako sukaldeko ganibetak dira, nagusiki arrainak mozteko erabiltzen direnak, haragia ere mozteko erabiltzen diren arren. Tamaina desberdinetakoak dira, batzuetan 30 cm-ko luzera (12 hazbete) dute. Deba bōchō lehengoz Edo Aroan agertu zen Sakain. Arrainak lepo eta xerrak egiteko diseinatuta dago. Bere lodiera, eta sarritan, orpoaren atzealdeko angelu kamutsagatik, arrainen buruak moztu egiten ditu kalte gabe. Ondoren, xafla erabiltzen da arrain hezurrak kentzeko eta xerratan bereizteko. Tradizionalki, karbonozko altzairuzkoak dira, mantentze arrunta eta lubrifikazioa behar du herdoiltzea prebenitzeko. Hala ere, ganibet moderno asko altzairu herdoilgaitzez ere eskuragarri daude, eta ontzi-garbigailuan segu (eu)
  • Les deba bōchō (出刃包丁, « couteau à découper pointu ») sont des couteaux de cuisine de style japonais principalement utilisés pour couper le poisson et la viande. Ils existent en différentes tailles, parfois jusqu'à 30 cm de longueur. Le deba bōchō est apparu pour la première fois pendant la période Edo à Sakai. Il est conçu pour décapiter et fileter les poissons. Son épaisseur, et souvent un angle plus obtus à l'arrière du talon lui permettent de couper les têtes des poissons sans dommage. Le reste de la lame est ensuite utilisé pour chevaucher les arêtes de poisson, séparant le filet. Traditionnellement, ceux-ci sont fabriqués en acier au carbone, qui nécessite un entretien et un huilage réguliers pour éviter la rouille. Cependant, de nombreux couteaux modernes sont également disponibles e (fr)
  • Förskärare eller tranchermästare var den funktionär vid de adliga, furstliga, kungliga eller kejserliga hoven som hade till uppgift att skära upp och servera olika maträtter till gästerna bl.a. vid banketter. Allt ifrån stekar och pastejer till frukt kunde sönderdelas till konstfulla portioner. Enligt den italienska 1500- och 1600-talslitteraturen skulle tranchermästaren helst vara av adlig börd. Han borde åtminstone vara bemedlad nog att ha råd med exklusiva kläder, tjänare och hästar. Han skulle vara i medelåldern men inte gråhårig, renlig och stark nog att hålla en stek på tranchergaffeln. I Italien förekom det att man hade flera tranchermästare som tjänstgjorde vid de olika borden under banketter. Det handlade inte endast om att skära upp och servera utan också att underhålla dem som s (sv)
rdfs:label
  • Deba bōchō (ca)
  • Deba (de)
  • Deba bōchō (es)
  • Deba bōchō (eu)
  • Deba bōchō (en)
  • Deba (couteau) (fr)
  • 데바보초 (ko)
  • 出刃包丁 (ja)
  • Deba-bōchō (pl)
  • Дэба ботё (ru)
  • Förskärare (yrke) (sv)
  • 出刃包丁 (zh)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:depiction
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageDisambiguates of
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License
pFad - Phonifier reborn

Pfad - The Proxy pFad of © 2024 Garber Painting. All rights reserved.

Note: This service is not intended for secure transactions such as banking, social media, email, or purchasing. Use at your own risk. We assume no liability whatsoever for broken pages.


Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy