| dbo:abstract
|
- Carl Ludwig Adolf Heß, ab 1912 Ritter von Heß, (* 7. März 1863 in Mainz; † 28. Juni 1923 in Possenhofen) war ein deutscher Ophthalmologe in Marburg, Würzburg und München. (de)
- Carl von Hess (7 March 1863, in Mainz – 28 June 1923, in Possenhofen) was a German ophthalmologist known for his work in ocular physiology. He studied medicine at the universities of Heidelberg, Bonn and Strasbourg, then traveled to Prague, where he worked with ophthalmologist Hubert Sattler and physiologist Ewald Hering. In 1891 he obtained his habilitation from the University of Leipzig, and later on, he held professorships at the universities of Marburg (from 1896), Würzburg (from 1900) and Munich (from 1912). He made significant contributions in his studies of refraction and accommodation of the eye. He also conducted research on color vision in the various retinal zones, on the various forms of color blindness, of simultaneous contrast, on afterimages of moving objects and of light-dark adaptation. In addition, he performed comparative physiological studies on light sense and color vision involving animals, in invertebrates as well as vertebrates. Along with Paul Römer, he made the discovery that trachoma is transmissible to monkeys. His name is associated with the "Hess afterimage", defined as a positive afterimage that occurs third in the series of afterimages that are the result of exposure to a brief light stimulus (sequentially, the first afterimage is referred to as a "Hering afterimage", the second as a "Purkinje afterimage"). The Hess afterimage is defined as a physiological illusion. There are also several surgical instruments that are named after him. (en)
- Carl von Hess, född 1863 i Mainz, död 1923 i München, var en tysk oftalmolog. Hess fick grundlig utbildning, bland annat som assistent hos Ewald Hering och vid Leipzigkliniken, som stod i intim kontakt med Herings fysiologiska institut. Han blev professor i oftalmologi 1896 i Marburg, 1900 i Würzburg och 1912 i München. Hess var under sin tid en av Tysklands främsta ögonläkare och en betydande forskare inom den fysiologiska optiken. Under sin tidigare verksamhet klargjorde han i en serie arbeten ackommodationens mekanism. Hans mest framstående verk är Die Refraktion und Akkommodation des menschlichen Auges und ihre Anomalien samt Pathologie und Therapie des Linsensystems (båda i andra upplagan av Alfred Graefes och "Handbuch der Augenheilkunde"). Särskilt betydelsefullt var att han i det förra arbetet bröt med det gamla framställningssättet och införde det moderna, utvidgade dioptribegreppet. En stor del av Hess övriga arbeten berör , även inom djurvärlden, och i dessa framträder skarpt den inverkan, som Hering haft på hans utbildning. Sedan 1905 var han redaktör för "Archiv für Augenheilkunde". År 1922 tillerkändes honom Graefemedaljen, som utdelas endast vart tionde år och därför skattas högst bland de utmärkelser, som den tyska oftalmologin kan utdela. (sv)
|
| rdfs:comment
|
- Carl Ludwig Adolf Heß, ab 1912 Ritter von Heß, (* 7. März 1863 in Mainz; † 28. Juni 1923 in Possenhofen) war ein deutscher Ophthalmologe in Marburg, Würzburg und München. (de)
- Carl von Hess (7 March 1863, in Mainz – 28 June 1923, in Possenhofen) was a German ophthalmologist known for his work in ocular physiology. He studied medicine at the universities of Heidelberg, Bonn and Strasbourg, then traveled to Prague, where he worked with ophthalmologist Hubert Sattler and physiologist Ewald Hering. In 1891 he obtained his habilitation from the University of Leipzig, and later on, he held professorships at the universities of Marburg (from 1896), Würzburg (from 1900) and Munich (from 1912). (en)
- Carl von Hess, född 1863 i Mainz, död 1923 i München, var en tysk oftalmolog. Hess fick grundlig utbildning, bland annat som assistent hos Ewald Hering och vid Leipzigkliniken, som stod i intim kontakt med Herings fysiologiska institut. Han blev professor i oftalmologi 1896 i Marburg, 1900 i Würzburg och 1912 i München. (sv)
|
