Content-Length: 307037 | pFad | http://zh.wiktionary.org/w/index.php?title=komma&action=edit&section=19

komma - 维基词典,自由的多语言词典 跳转到内容

komma

維基詞典,自由的多語言詞典
參見:Komma

南非語

[编辑]

詞源

[编辑]

繼承自荷蘭語 komma,派生自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

名詞

[编辑]

komma (複數 kommas,指小詞 kommatjie)

  1. 逗號

丹麥語

[编辑]

詞源

[编辑]

最終派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

名詞

[编辑]

komma n (定单数 kommaet,不定复数 kommaer)

  1. (標點)逗號

參考資料

[编辑]

荷蘭語

[编辑]
荷蘭語維基百科有一篇文章關於:
維基百科 nl

詞源

[编辑]

借自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

發音

[编辑]

名詞

[编辑]

komma f (複數 komma's指小 kommaatje n)

  1. 逗號

派生詞彙

[编辑]

派生詞

[编辑]
  • 南非語: komma
  • 印尼語: koma
  • 帕皮阿門托語: kòma
  • 蘇里南湯加語: koma
  • 西弗里斯蘭語: komma

法羅語

[编辑]
法羅語維基百科有一篇文章關於:
維基百科 fo

詞源

[编辑]

派生自拉丁語 comma (逗號),派生自古希臘語 κόμμᾰ (kómma)

名詞

[编辑]

komma n(屬格單數 komma,複數 kommu

  1. (標點符號) 逗號 (,)

變格

[编辑]

Template:Fo-decl-noun-n1

派生詞彙

[编辑]

芬蘭語

[编辑]

發音

[编辑]

名詞

[编辑]

komma

  1. (音樂) 逗號

變格

[编辑]
komma屈折 (Kotus 類型 10/koira,無元音變換)
主格 komma kommat
屬格 komman kommien
部分格 kommaa kommia
入格 kommaan kommiin
單數 複數
主格 komma kommat
賓格 komma kommat
komman
屬格 komman kommien
kommain 罕用
部分格 kommaa kommia
內格 kommassa kommissa
出格 kommasta kommista
入格 kommaan kommiin
接格 kommalla kommilla
離格 kommalta kommilta
向格 kommalle kommille
樣格 kommana kommina
轉移格 kommaksi kommiksi
欠格 kommatta kommitta
手段格 kommin
共格 請參閱下方的所有格形式。
komma所有格形式 (Kotus 類型 10/koira,無元音變換)
第一人稱單數所有者
單數 複數
主格 kommani kommani
賓格 kommani kommani
kommani
屬格 kommani kommieni
kommaini 罕用
部分格 kommaani kommiani
內格 kommassani kommissani
出格 kommastani kommistani
入格 kommaani kommiini
接格 kommallani kommillani
離格 kommaltani kommiltani
向格 kommalleni kommilleni
樣格 kommanani komminani
轉移格 kommakseni kommikseni
欠格 kommattani kommittani
手段格
共格 kommineni
第二人稱單數所有者
單數 複數
主格 kommasi kommasi
賓格 kommasi kommasi
kommasi
屬格 kommasi kommiesi
kommaisi 罕用
部分格 kommaasi kommiasi
內格 kommassasi kommissasi
出格 kommastasi kommistasi
入格 kommaasi kommiisi
接格 kommallasi kommillasi
離格 kommaltasi kommiltasi
向格 kommallesi kommillesi
樣格 kommanasi komminasi
轉移格 kommaksesi kommiksesi
欠格 kommattasi kommittasi
手段格
共格 komminesi
第一人稱複數所有者
單數 複數
主格 kommamme kommamme
賓格 kommamme kommamme
kommamme
屬格 kommamme kommiemme
kommaimme 罕用
部分格 kommaamme kommiamme
內格 kommassamme kommissamme
出格 kommastamme kommistamme
入格 kommaamme kommiimme
接格 kommallamme kommillamme
離格 kommaltamme kommiltamme
向格 kommallemme kommillemme
樣格 kommanamme komminamme
轉移格 kommaksemme kommiksemme
欠格 kommattamme kommittamme
手段格
共格 komminemme
第二人稱複數所有者
單數 複數
主格 kommanne kommanne
賓格 kommanne kommanne
kommanne
屬格 kommanne kommienne
kommainne 罕用
部分格 kommaanne kommianne
內格 kommassanne kommissanne
出格 kommastanne kommistanne
入格 kommaanne kommiinne
接格 kommallanne kommillanne
離格 kommaltanne kommiltanne
向格 kommallenne kommillenne
樣格 kommananne komminanne
轉移格 kommaksenne kommiksenne
欠格 kommattanne kommittanne
手段格
共格 komminenne
第三人稱所有者
單數 複數
主格 kommansa kommansa
賓格 kommansa kommansa
kommansa
屬格 kommansa kommiensa
kommainsa 罕用
部分格 kommaansa kommiaan
kommiansa
內格 kommassaan
kommassansa
kommissaan
kommissansa
出格 kommastaan
kommastansa
kommistaan
kommistansa
入格 kommaansa kommiinsa
接格 kommallaan
kommallansa
kommillaan
kommillansa
離格 kommaltaan
kommaltansa
kommiltaan
kommiltansa
向格 kommalleen
kommallensa
kommilleen
kommillensa
樣格 kommanaan
kommanansa
komminaan
komminansa
轉移格 kommakseen
kommaksensa
kommikseen
kommiksensa
欠格 kommattaan
kommattansa
kommittaan
kommittansa
手段格
共格 kommineen
komminensa

異序詞

[编辑]

德語

[编辑]

發音

[编辑]

縮約形

[编辑]

komma

  1. (不正式不標準拼寫) komm mal的縮約形

冰島語

[编辑]
冰島語維基百科有一篇文章關於:
維基百科 is

詞源

[编辑]

派生自拉丁語 comma (逗號)

發音

[编辑]

名詞

[编辑]

komma f (属格单数 kommu,主格复数 kommur)

  1. (標點符號) 逗號,

變格

[编辑]

派生詞彙

[编辑]

書面挪威語

[编辑]

詞源

[编辑]

派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

名詞

[编辑]

komma n (定單數 kommaet,不定複數 komma,或 kommaer,定複數 kommaene)

  1. 逗號(標點符號)

派生詞彙

[编辑]

參考資料

[编辑]

新挪威語

[编辑]

詞源 1

[编辑]

派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

發音

[编辑]

名詞

[编辑]

komma n (定單數 kommaet,不定複數 komma,定複數 kommaa)

  1. 逗號
派生詞彙
[编辑]

詞源 2

[编辑]

發音

[编辑]

動詞

[编辑]

komma (現在時 kjem,過去式 kom,過去分詞 komme,被動不定式 kommast,現在分詞 kommande,命令式 kom)

  1. koma的另一種寫法

參考資料

[编辑]

瑞典語

[编辑]

發音

[编辑]

詞源 1

[编辑]

繼承自古瑞典語 koma,,繼承自古諾爾斯語 koma,繼承自原始日耳曼語 *kwemaną,派生自原始印歐語 *gʷem-。詞意「達到性高潮」可能源自come

動詞

[编辑]

komma (現在時 kommer,過去時 kom,動名詞 kommit,命令式 kom)

  1. 抵達靠近
  2. (俚語) 達到性高潮
    • 2021 March 12, Kristoffer Appelquist, episode 7, in Svenska nyheter [Swedish news][1], SVT1, 2:14:
      Om du inte vågar komma till sjukhuset så behöver du ju inte komma på sjukhuset heller, som jag alltid brukar säga.
      如果你不敢來醫院,你顯然也不需要醫院,我傾向於這樣說。
  3. (助動詞komma att)
使用說明
[编辑]
  • 與不定式的主動詞一起用於現在式(帶不定式標記),表達未來時。
    att tala ()kommer att tala (將說)
活用
[编辑]
派生詞彙
[编辑]

詞源 2

[编辑]

派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma),源自κόπτω (kóptō, 我剪)

名詞

[编辑]

komma n

  1. 逗號(標點符號)
變格
[编辑]
komma 的變格形式
單數 複數
不定 定指 不定 定指
主格 komma kommat komman kommana
屬格 kommas kommats kommans kommanas
派生詞彙
[编辑]

參考資料

[编辑]

西弗里斯蘭語

[编辑]
西弗里斯蘭語維基百科有一篇文章關於:
維基百科 fy

詞源

[编辑]

借自荷蘭語 komma,派生自法語 comma,派生自拉丁語 comma,派生自古希臘語 κόμμα (kómma)

發音

[编辑]

名詞

[编辑]

komma c (複數 komma's)

  1. 逗號
    近義詞:skrapke

延伸閱讀

[编辑]
  • “komma”, Wurdboek fan de Fryske taal[2], 2011








ApplySandwichStrip

pFad - (p)hone/(F)rame/(a)nonymizer/(d)eclutterfier!      Saves Data!


--- a PPN by Garber Painting Akron. With Image Size Reduction included!

Fetched URL: http://zh.wiktionary.org/w/index.php?title=komma&action=edit&section=19

Alternative Proxies:

Alternative Proxy

pFad Proxy

pFad v3 Proxy

pFad v4 Proxy