Diskussion:Daniels bok

Årtal?

Daniels bok fanns innan år 332 f.Kr. enligt den judiske historikern JosefusPeriCH (diskussion) 24 juli 2014 kl. 10.10 (CEST)

Kan du precisera om det är någon uppgift i artikeln som du anser är felaktig och bör korrigeras samt ange en källa för korrekt uppgift. Du kan inte länka till dokument på din egen hårddisk här. --Larske (diskussion) 24 juli 2014 kl. 10.26 (CEST)

Jag är tacksam över den balanserade uppläggningen av artikeln. Det jag skulle vilja ha lagt till, och som rör den sekulära tolkningen, är att man måste bortförklara Josephus som trovärdig historieskrivare för att försvara hållningen att Daniels bok skulle vara skriven så sent 160 år f.Kr. När Josefus berättar hus de judiska prästerna visar Daniels bok för Alexander år 332 f.Kr. tycker jag det rimiligt att anta att boken fanns då. Se den bif. fil. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Alexander_the_Great_marches_against_Jerusalem_332_B.C..pdf PeriCH (diskussion) 26 juli 2014 kl. 14.46 (CEST)

"Kristna" visavi "sekulära".

Uppdelningen i två tolkningstraditioner är inte orimlig - men "traditionella judiska" tolkningar kunde mycket väl tillföras. Att namnge de två traditioner som presenteras här som "kristen" och "sekulariserad" är dock ett ställningstagande som inte är särskilt NPOV.

Jag ger nedan ett försök till kort beskrivning av problemet både här och vad gäller mycket annan text. För att det inte skall bli mycket längre, framställer jag det som om jag vet att "så här är det". Detta är inte riktigt; jag är en intresserad amatör på de här områdena, och ger bara den bild jag under årens lopp från det jag har läst, och det jag har hört från många jag har träffat.

Det sakliga läget är att många av de som uppfattar sig som kristna i dag - däribland de som i dag dominerar i Svenska kyrkan - snarare delar den "sekulära" synen. Detta gör naturligtvis att frågan huruvida de "verkligen" är kristna är kontroversiell. Den religionshistoriska vetenskapssynen brukar vara att även religion skall behandlas enligt mer objektiva kriterier, så att frågan om religionshistorikerns religiösa tro inte skall spela in, utan en ateist, en troende kristen, och exempelvis en buddhist utan problem skall kunna enas om vad det historiska källäget tyder på bör vara det mest sannolika. Vissa mer "biblicistiskt" inriktade forskare hävdar däremot att man först måste acceptera att hela Bibeln består av gudomligt inspirerade och i grunden sanna texter, och först på den grunden kan diskutera detaljer, innebörder och exempelvis historiska sammanhang för olika textavsnitt i Bibeln. Från de senares perspektiv blir lätt tanken att man som troende kristen skulle behandla exempelvis Daniels bok med liknande källkritiska metoder som man normalt använder för profana historiska dokument motsägelsefull. De som uppfattar sig som kristna och ändå är verksamma religionshistoriker eller exempelvis teologer inom den teologiska tradition som idag tycks dominera i Svenska kyrkan, brukar i stället hävda att det viktiga budskapet i Bibeln (tagen som en helhet) är kärlekstanken, och då primärt Guds kärlek till människorna, och det uttryck denna tagit sig i Kristus budskap, gärning och offerdöd. Det blir från det perspektivet intressant men inte alls av avgörande betydelse huruvida Daniels bok är mycket gammal eller nyare, och huruvida den är fylld av sann historisk kunskap och detaljerade förutsägelser, eller snarare en "historisk roman"; det betydelsefulla blir mer vilket budskap bokens författare vill förmedla.

Det finns numera rätt mycket känt källmaterial om Nebukadnessar, även kilskriftsdokument från hans egen tid. Exempelvis historien om hans galenskap har inte alls bekräftats av detta. Över huvud taget verkar bokens beskrivning av de politiska skeendena i dåtidens babyloniska rike sämre än beskrivningarna i profetisk form från hellenistisk tid. Utgår man från att Bibeln är verbalinspirerad och sann verklighetsbeskrivning blir detta inte ett så stort problem; i och med att vi redan vet hur saken ligger till, eftersom vi har beskrivningen i Daniels bok, blir problemet mest att vi inte ännu har hittat bekräftelsen på denna episod i de dåtida mesopotamiska dokumenten, eller har lyckats visa att hans tillstånd helt enkelt hemlighölls av politiska skäl. Om man ser sig som troende kristen men med mer av "modern europeisk" teologisk grundsyn, blir det inte heller något större problem, men slutsatsen blir ganska annorlunda, och ligger mycket närmare det som i artikeln kallas den "sekulära" synen.

Detta är sett från ett svenskt och europeiskt perspektiv. Sett ifrån USA-perspektiv är förmodligen det som här framställs som "de flesta kristnas" syn verkligen majoritetsuppfattningen bland dem som uppfattar sig som kristna; och många av dessa tar mycket kraftfullt avstånd från det andra kristna perspektivet, som de kallar "liberalteologi" (med allt det djupa förakt många moderna amerikanska konservativa lägger i ordet "liberal").

Jag skulle vilja att man hittade något sätt att beskriva de två grundsynerna på som inte utmålar bara den ena som "den kristna synen", både här och i artiklar om andra bibelböcker. Samtidigt kan det vara mycket svårt att hitta en enkel och samtidigt för alla parter hjälpligt acceptabel beskrivning av skillnaden. Exempelvis är "den traditionella kristna synen" otillräcklig som beskrivning av den första grundsynen, eftersom även många nutida kristna forskare står för den. "Den sekulära synen" är en för snäv beskrivning av den andra; "den religionsvetenskapliga synen" kanske å andra sidan är litet för anspråksfull. Möjligen skulle "den religionshistoriska synen" träffa närmare målet.

Egentligen skulle jag vilja ha neutrala och sammanfattande termer för "sådana forskare som anser att bibeltexter är uppenbarad sanning, och att detta bör läggas till grund för all bibelforskning" och "sådana forskare som anser att vetenskaplig kunskap även inom bibelforskning i görligaste mån bör inhämtas och verifieras med metoder som är oberoende av forskarens egna trosuppfattningar och värderingar", utan att termerna vare sig nedvärderar eller uppvärderar någondera grundsynen på ett för några inblandade oacceptabelt sätt. Jörgen B (diskussion) 16 december 2016 kl. 22.13 (CET)