Landala: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
flyttar stycke |
|||
| (47 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte) | |||
Rad 7:
|kommun = [[Göteborgs kommun|Göteborg]]
|stad = [[Göteborg]]
|områdenamn = [[Göteborgs stadsområden|Centrum]]
|områdetyp = [[Göteborgs stadsområden|Stadsområde]]
|församling = [[Johannebergs församling|Johanneberg]]
|lat_g = 57 |lat_m = 41 |lat_s = 35.95 |lat_NS = N
Rad 15:
|area = 37
|areanot =
|inv = 4824
|invår = 2016
|invnot =
|täthet =
Rad 30:
[[Fil:Landalabergen.jpg|miniatyr|Bostadsområdet ''Landalabergens'' höghus och områdets lekplats. Ovanför ett av husen syns toppen på ett av Göteborgs högst belägna hus på Raketgatan i Norra Guldheden]]
[[Fil:Landala landshövdingehus.JPG|miniatyr|[[Q-märkning|Q-märkta]] [[landshövdingehus]] i Landala. Kvarteret Sångsvanen byggdes 1901-04 och är det enda som återstår av det gamla Landala. År [[1998]] förvärvades de av Stiftelsen Chalmers Studenthem.]]
'''Landala''' är en [[stadsdel]] och [[primärområde
Stadsdelen har en bakgrund som hemmansdel i dåvarande Örgryte socken och kopplat till lantstället Brandtdala. 1883 införlivades området med Göteborgs stad. 2016 bodde 4 824 personer i primärområdet.
Namnet Landala anses kunna härledas till gårdens ägare från 1782, kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin († 1800).▼
==Ortnamn==
Göteborgsforskaren Sören Skarback hävdar dock att namnet har en helt annan uppkomst:<br> "''På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans energiska hustru Elisabeth van Eijk från Avesta myntverk på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan Elisabeth van Eijk gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här.''"<ref>''Göteborg på 1600-talet'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 {{ISBN|91-7029-103-9}} s. 164</ref>▼
▲Namnet Landala anses kunna härledas till gårdens ägare från 1782, kopparslagaremästaren och riksdagsmannen Bengt Landin († 1800).{{sfn|Åkerberg|2008|p=7}}
▲Göteborgsforskaren [[Sören Skarback]] hävdar dock att namnet har en helt annan uppkomst:<br> "''På försommaren 1659 kom bruksherren Markus Kock och hans energiska hustru Elisabeth van Eijk från [[Avesta myntverk]] på besök till Göteborg. Den holländskättade dalkullan Elisabeth van Eijk gladde sig främst åt en utflykt till en vacker dal. Hon kallade den Laandal. Laan är det holländska ordet för allé och ordet dal har samma betydelse på holländska som på svenska. Ordet laan är också besläktat med engelska lane, som ursprungligen betydde smal stig mellan buskar. Den definitionen passar bättre här.''"<ref>''Göteborg på 1600-talet'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1992 {{ISBN|91-7029-103-9}} s. 164</ref>
Bergen mellan Annedal och Landala kallades för ''Stora Bulleråsen'' på 1600-talet.<ref>''Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680)'', [Del l:l], professor [[Helge Almquist]], Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.</ref>.▼
==Historia==
Ursprungligen var Landala en [[hemman]]sdel under Krokslätt Nordgården i [[Örgryte socken]], och herrgårdsbyggnaden låg intill den plats där [[Holtermanska sjukhuset]] senare uppfördes.
Rad 46 ⟶ 52:
År 1866 begärde [[Örgryte socken]], till vilken Landala då hörde, att området skulle införlivas med Göteborgs stad, eftersom man inte ansåg sig kunna avhjälpa vissa brister inom "sundhet och hälsa" som då rådde. Området ansågs dessutom vara "ett tillhåll för tjuvar och banditer".<ref>C.R.A Fredberg, Det gamla Göteborg - del I-III, Göteborg 1917</ref>
Egendomen ''Landala'', som var belägen strax söder om platsen för det kommande ''Holtermanska sjukhuset'' (invigt 1891),<ref>''Göteborgs Gatunamn 1621-2000'', red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 {{ISBN|91-7029-460-7}} s.182</ref>
=== Vattenreservoar ===
[[Fil:Södra Viktoriagatan 44A i Göteborg.JPG|miniatyr|Pumpstationen och vattenreservoaren vid Södra Viktoriagatan.]]▼
:{{Huvudartikel|Landala vattentorn}}
===Landala kapell===
:{{huvudartikel|Landala kapell}}
[[Fil:090627 Landala kapell.jpg|miniatyr|[[Landala kapell]].]]▼
[[Landala kapell]] uppfördes på dåvarande Kapellplatsen, som [[annex]]kyrka till [[Göteborgs domkyrka|Domkyrkan]]. Arkitekt var [[Carl Fahlström]].<ref>''Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort'', Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 {{ISBN|91-970916-3-4}} s. 31</ref> Det
=== Utveckling av bebyggelsen ===
Ännu 1889 skriver Wallqvist<ref>Hjalmar Wallqvist, ''Bostadsförhållandena för de mindre bemedlade i Göteborg'', Stockholm 1891</ref> att bebyggelsen låg "utan all ordning i gyttringar på bergen" och "de äldre husen är alla af trä och mycket usla. Befolkningen torde vara den fattigaste i Göteborg, och hemmen äro vanligen allt annat än inbjudande."
Landala fick [[stadsplan]] i slutet av 1870-talet och den enkla trähusbebyggelsen kompletterades först med [[landshövdingehus]]. 1888 invigdes stadens [[fattigvård]]s- och [[arbetsinrättning]], även kallat [[Bracka]], på Vasa sjukhusområde (dock numera Chalmers). 1885 invigdes [[Landala kapell]], som 1919 flyttades till sitt nuvarande läge då [[Kapellplatsen]] gjordes om
Spårvägen till Landala ([[Vasaplatsen, Göteborg|Vasaplatsen]]-Kapellplatsen) öppnades för trafik den 1 november 1911.<ref name="Göteborgsbilder" />
Rad 59 ⟶ 78:
1914 började [[egnahemsrörelsen]] uppföra sina hus på den dittills obebyggda höjden i de södra delarna av stadsdelen. Se vidare [[Landala Egnahem]].
▲Bergen mellan Annedal och Landala kallades för ''Stora Bulleråsen'' på 1600-talet.<ref>''Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680)'', [Del l:l], professor [[Helge Almquist]], Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 189f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.</ref>.
▲====Bakgrund====
Landala började bebyggas på 1860-talet, och cirka hälften av den senare rivna bebyggelsen uppfördes före sekelskiftet 1900, drygt en tredjedel under 1910-talet och resten åren 1920-1940. Husbeståndet utgjordes till 80 % av [[landshövdingehus]], 15 % var trähus och 5 % stenhus. Majoriteten av lägenheterna saknade [[centralvärme]], bad och wc. Övervikten av smålägenheter innebar att hyresgästerna till stor del utgjordes av [[pensionär]]er och studerande, främst under 1960-talet. År 1961 började fastighetsbolaget [[Göta Lejon (fastighetsbolag)|Göta Lejon]]<ref>''Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut'', Robert Garellick, Göteborg 2004 {{ISBN|91-631-4036-5}}, s. 222</ref> att förvärva fastigheter i området, och 1965 startade stadsplanearbetet som var helt inriktat på att området skulle förändras genom rivning och nybyggnad. De sista kvarvarande landshövdingehusen i Landala ligger i kvarteret Sångsvanen i slutet på Landalagatan. Husen byggdes mellan 1901 och 1904 och ägs idag av [[Stiftelse]]n [[Chalmers tekniska högskola|Chalmers]] Studenthem.
====Landalakolonien====▼
År 1960 hade stadsdelen utsetts till det kommunala fastighetsbolaget [[Göta Lejon (fastighetsbolag)|Göta Lejon]]s (bildat 1960) första saneringsområde. Hus köptes upp i stor omfattning, och 20 november 1964 ägde man 1 200 lägenheter i 73 fastigheter med 42 000 kvadratmeter lägenhetsyta till ett [[taxeringsvärde]] av 8,4 miljoner kronor.▼
Landalakolonien var ett 40 600 [[kvadratmeter]] stort område med [[koloniträdgård|kolonistugor]] som låg på delar av [[Chalmers tekniska högskola|Chalmers]] nuvarande område. Kolonien anlades 1907 och bestod då av 116 lotter på 240 kvadratmeter, vilka 1917 utökades till 182 lotter. År 1962 avröjdes de sista stugorna för att ge plats åt Chalmers utbyggnad.<ref>''Göteborg - 777 frågor & svar'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 {{ISBN|91-7029-335-X}} s.80</ref><ref>''Göteborgs koloniträdgårdar'', särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.18</ref>▼
====Stadsdelssanering====
[[Fil:Göteborg Landala 1960-tal.jpg|miniatyr|Stadsdelen omvandlades under 1960-talet genom rivningar och nybyggen (på bilden rivs Frälsningsarméns gamla hus).]]
▲År 1960 hade stadsdelen utsetts till det kommunala fastighetsbolaget [[Göta Lejon (fastighetsbolag)|Göta Lejon]]s (bildat 1960) första saneringsområde. Hus köptes upp i stor omfattning, och 20 november 1964 ägde man 1 200 lägenheter i 73 fastigheter med 42 000 kvadratmeter lägenhetsyta
Stadsdelens totala markyta utgör 115 950 [[kvadratmeter]]. [[Exploateringstal]]et före saneringen var 0,85 och efter 1,40. Antalet invånare per [[hektar]] uppgick till 214 före och 259 efter saneringen. Före rivningarna fanns här cirka 2 000 [[hushåll]], varav 1 rum och kök utgjorde 84 %, 2 rum och kök 14,5 % och 3 rum och kök 1,5 %. Efter saneringen utgjorde 1 rum och kök 24,4 %, 2 rum och kök 29 % och 3 rum och kök 46,5 %.
Rivningarna startade 1964, men i stor skala 1968 och totalt evakuerades alltså cirka 2 000 hushåll, varav ett litet fåtal flyttade tillbaka.
Den äldre bebyggelsen från
Den 30 januari 1969 gavs klarsignal till Landalas sanering. Samtidigt anslogs drygt 15 miljoner kronor till gator med mera inom saneringsområdet.<ref>Stadsfullmäktiges protokoll för det datumet.</ref>
[[Fil:Kapellplatsen ca 1976.jpg|miniatyr|Kapellplatsen 1976]]
[[Fil:Kolonigatan, Gbg, ca 1977.jpg|miniatyr|Kolonigatan 1977]]
====Det nya Landala====
Under åren 1970-1973 uppfördes sammanlagt omkring 2 600 lägenheter i 5-10-våningars [[Skivhus]] samt ett nytt centrum.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs utbyggnad : några bidrag till Göteborgs stadsbyggnadshistoria |serie=Utveckling och planering i industriregioner, 99-0460320-0 ; 3 |år=1977 |utgivare=Chalmers tekniska högskola |utgivningsort=Göteborg |libris=447535 |sid=60 }}</ref>
Byggrätten i området fördelades så att det allmännyttiga bostadsbolaget [[Göteborgs stads bostadsaktiebolag]] fick hälften av tomtmarken, medan den andra hälften gick till sju privata byggmästare. Inflyttningarna började sommaren 1971. Totalkostnaden för projektet uppgick till drygt 370 miljoner kronor, varav byggkostnaden utgjorde 83 procent och kostnader för fastighetsförvärv och rivning till 13 procent.<ref>''Fastighetsaktiebolaget Göta lejon i Göteborg : ett instrument för kommunal markpolitik'', [[Louis Campanello]], Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm 1984 {{ISBN|91-540-4230-5}}</ref>
Landala centrum stod klart 1974 efter ritningar av [[K-konsult]]: Lars Ågren och I. Mattsson.<ref>''Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur'', Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola 1979 s. 183</ref>
Rad 86 ⟶ 107:
<gallery>
</gallery>
== Gatu- och kvartersnamn ==
▲==Landalakolonien==
▲Landalakolonien var ett 40 600 [[kvadratmeter]] stort område med [[koloniträdgård|kolonistugor]] som låg på delar av [[Chalmers tekniska högskola|Chalmers]] nuvarande område. Kolonien anlades 1907 och bestod då av 116 lotter på 240 kvadratmeter, vilka 1917 utökades till 182 lotter. År 1962 avröjdes de sista stugorna för att ge plats åt Chalmers utbyggnad.<ref>''Göteborg - 777 frågor & svar'', Sören Skarback, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 {{ISBN|91-7029-335-X}} s.80</ref><ref>''Göteborgs koloniträdgårdar'', särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.18</ref>
▲==Landala kapell==
▲[[Fil:090627 Landala kapell.jpg|miniatyr|[[Landala kapell]].]]
▲[[Landala kapell]] uppfördes på dåvarande Kapellplatsen, som [[annex]]kyrka till [[Göteborgs domkyrka|Domkyrkan]]. Arkitekt var [[Carl Fahlström]].<ref>''Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort'', Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 {{ISBN|91-970916-3-4}} s. 31</ref> Det var [[domprost]]en Anton Rosell som skötte invigningen den 11 oktober 1885. Genom en församlingsdelning 1908 överfördes det till den nybildade [[Vasa församling]], utan att flyttas. Den lilla träkyrkan flyttades däremot fysiskt år 1919 närmare det som kom att bli [[Chalmers tekniska högskola|Chalmers]] (1926),<ref>''Chalma mater: del III 1904-1926'', sammanställd av Dag W Scharp, red. John Forsberg, Sven Schånberg, Rolf Svenson, Chalmers Tekniska Högskola & Stiftelsen Chalma mater, Axelsson & Lundberg Förlag, Göteborg 1969 s. 576</ref> till dess nuvarande läge. Kyrkan överfördes därefter till [[Johannebergs församling]], som församlingens då enda kyrka 1929-1940. Efter att tornet brunnit 1960, byggdes det upp igen på samma plats, samtidigt som kyrkans [[interiör]] förändrades.<ref>''Försvunna kyrkor i Göteborg'', av professorn i kyrkohistoria Anders Jarlert & arkitekt Jakob Lindblad, Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2005 {{ISBN|91-7029-576-X}} s.7</ref><ref>''Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982'', A. Rundqvist, R. Scander, A. Bothén, E. Lindälv, utgiven av [[Göteborgs hembygdsförbund]] 1982 s.65</ref> Byggnadens [[taxeringsvärde]] 1889 var 22 000 kronor.<ref>''Göteborgs och Bohus läns Kalender 1890'', [En karta öfver länet åtföljer denna kalender], John Kleberg, A. Lindgren & söner, Göteborg 1889 s. 161</ref>
▲[[Fil:Södra Viktoriagatan 44A i Göteborg.JPG|miniatyr|Pumpstationen och vattenreservoaren vid Södra Viktoriagatan.]]
▲*Den 2 augusti 1871 togs vattenreservoaren i Landala i bruk, på den plats vid Viktoriagatans södra del, där nu idrottshallen ''Fjäderborgen'' ligger. Reservoaren rymde "2 miljoner kannor vatten" (4,9 miljoner liter) och vattnet leddes från Delsjön. Vattenbassängen var delvis insprängd i berget, med måtten 105 [[fot]] i fyrkant. Invigningen skedde klockan nio på morgonen, i närvaro av ordföranden i Vattenbyggnadsstyrelsen [[Charles Dickson]], [[civilminister]] [[Axel Bergström (politiker)|Axel Bergström]] och överingenjören i byggnadsföretaget, [[kapten]] J G Richert. Då vattnet släpptes på erbjöds civilministern att provdricka vattnet ur samma glas som Gustaf III gjorde då Kallebäcks källa invigdes 1787. På glaset stod inskrivet "''Gustafs källas najader till sin nådige konung underdånigst den 17 november 1787''".<ref>''Göteborgare'', andra samlingen, kammarherre Magnus Lagerberg, Åhlén & Åkerlunds Förlag, Ernfried Nybergs Boktryckeri, Stockholm 1914 s.249-251</ref><ref>''Gamla goá Göteborg'', Per Rhedin 1995 s.71</ref>
▲*En nyare vattenreservoar togs i bruk 1894, ritad av [[Adrian C. Peterson|Adrian Peterson]]. Den rymde 1,2 miljoner liter vatten och var uppförd vid den 1889 torrlagda "Kattedammen" på berget "Blomsterås" mellan Landala och [[Annedal, Göteborg|Annedal]], strax söder om den tidigare. Senare med adress Övre Besvärsgatan. Reservoaren skulle hantera vattnet från den nya ledningen son dragits från [[Alelyckan]]. På själva reservoaren byggdes även ett utsiktstorn.<ref>''Göteborg i äldre och nyare tid'', [: Bilder samlade och beskrifna af Carl Lagerberg], Wald. Zahrissons Förlag, Göteborg 1902 s. 163</ref><ref>''Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970: centrum - österut - söderut'', Robert Garellick, Göteborg 2004 {{ISBN|91-631-4036-5}} s. 234</ref><ref>''Landala i ord och bild : en stadsdelsskildring'', red. Karl-Erik Fredriksson, Föreningen Gamla Landala Pojkar, Göteborg 1962 s. 92</ref> Tornet var tidvis bebott.<ref>''Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort'', Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 {{ISBN|91-970916-3-4}} s. 43</ref>
===Gator och torg===
[[Fil:Landalagrillen, Kapellplatsen, S4024712.jpg|miniatyr|Kapellplatsen 2022]]
Dessa gator och torg ligger helt eller delvis i stadsdelen
{{Kolumner|antal=2}}
Rad 126 ⟶ 138:
*Hedlundsgatan (1914), namngiven efter [[Sven Adolf Hedlund]], riksdagsman och chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (1852-1900).
*Holtermansgatan (1923).
*Karl Gustavsgatan (1999)
*Kapellgången (1972).
*[[Kapellplatsen]] (1886).
Rad 144 ⟶ 157:
{{Kolumner-slut}}
===Byggnadskvarter===
{{Kolumner|antal=2}}
*''1 kv. Rödbenan''
*''2 kv. Tranan''<ref>''Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Landala); Blad N:o 55'', upprättad år 1923 av Arvid Södergren</ref>
*''3 kv. Hägern''<ref>{{Webbref |url=http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20f%C3%B6rskola%20vid%20S%C3%B6dra%20Viktoriagatan-Plan%20-%20utst%C3%A4llning-Planbeskrivning/$File/Planbeskrivning.pdf?OpenElement |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-05-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20210128162513/http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20f%C3%B6rskola%20vid%20S%C3%B6dra%20Viktoriagatan-Plan%20-%20utst%C3%A4llning-Planbeskrivning/%24File/Planbeskrivning.pdf?OpenElement |arkivdatum=2021-01-28 }}</ref>
*''3 kv. Hägern''▼
*''4 kv. Trappen''
*''5 kv. Spoven''
Rad 159 ⟶ 172:
*''12 kv. [[Sothöna]]n''
*''13 kv. Ankan''<ref>''Karta över Göteborg i 20 blad, skala 1:4 000 ; (Landala); Blad N:o 54'', upprättad år 1923 av Arvid Södergren</ref>
*''14 kv. [[gäss|Gås]]en''
*''15 kv. Sångsvanen''<ref>{{Webbref |url=https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20hyresl%C3%A4genheter%20vid%20Egnahemsv%C3%A4gen-Plan%20-%20samr%C3%A5d-Illustration%2C%20plankarta%20och%20grundkarta/$File/plankartor.pdf?OpenElement |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2019-05-14 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200927180854/https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20hyresl%C3%A4genheter%20vid%20Egnahemsv%C3%A4gen-Plan%20-%20samr%C3%A5d-Illustration%2C%20plankarta%20och%20grundkarta/%24File/plankartor.pdf?OpenElement |arkivdatum=2020-09-27 }}</ref>
*''15 kv. Sångsvanen''▼
*''16 kv. Anden''
*''18 kv. Lommen''<ref>Göteborgs kommunalkalender 1930</ref><ref name="stadsplanE1466">https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20%C3%A4ndrad%20anv%C3%A4ndning%20vid%20Kolonigatan-Enkel%20plan%20-%20bet%C3%A4nketid-Plankarta%20(%20E%201466)/$File/plankarta_1466.pdf?OpenElement {{Wayback|url=https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Landala%20-%20%C3%A4ndrad%20anv%C3%A4ndning%20vid%20Kolonigatan-Enkel%20plan%20-%20bet%C3%A4nketid-Plankarta%20(%20E%201466)/$File/plankarta_1466.pdf?OpenElement |date=20200927153933 }} Ändring av E1466, stadsplan för del av stadsdelen Landala, delen kvarteret Strandskatan, Göteborg, 2010-09-22</ref>
*''19 kv. Grisslan''
*''20 kv. [[Alfågel]]n''
Rad 167 ⟶ 181:
*''22 kv. Truten''
*''23 kv. Tärnan''
*''24 kv.
*''25 kv. Skraken''
*''26 kv.
*''27 kv. [[Strandpipare]]n''<ref name="stadsplanE1466"></ref>
*''28 kv. Strandskatan''<ref name="stadsplanE1466"></ref>
*''29 kv. Havstruten''
*''30 kv. Krickan''
*''31 kv. [[Svärta]]n''
*''
*''
*''
*''40 kv. [[Alkekung]]en''
*''41 kv. [[Skäggdopping]]en''
{{Kolumner-slut}}
==Landala IF==
{{Huvudartikel|Landala IF}}
Landala IF (LIF) bildades den 29 augusti [[sportåret 1919|1919]] av några idrottsintresserade ungdomar, som tyckte man borde ha en stark idrottsförening i Landala. Bland stiftarna fanns Olof Stolt, mångårig ordförande och sedan hedersordförande. Även Gösta Malmgren, "Jojo" kallad, var med vid bildandet. Idrottsintresset var stort bland ungdomarna i Landala och fram till slutet på 1920-talet ägnade sig föreningen förutom [[fotboll]], även åt en livlig
Föreningen arrangerade under dessa år omfattande [[terränglöpning|terrängtävlingar]] med många klasser och med deltagande av Västsveriges bästa terränglöpare. LIF:s klart lysande stjärna var då [[Ivan Nilsson (idrottare)|Ivan "Landala" Nilsson]], en allsidig idrottare
== Kronologi och statistik ==
==Kronologiska händelser i Landala==▼
[[Fil:Elma Oijens.JPG|miniatyr|''Arbetarehustru'' av [[Elma Oijens]] står på Landala torg.]]
*1834 - första koleraepidemin bryter ut.▼
▲===Kronologiska händelser i Landala===
▲*1834 - [[Koleraepidemin i Göteborg 1834|första koleraepidemin]] bryter ut.
*1871 - vattenreservoaren vid Viktoriagatan invigs.
*1876 - Landala Herrgård inlöses av staden.
Rad 194 ⟶ 216:
*1885 - Landala Kapell invigs.
*1889, 8 juni - [[Hjalmar Branting]] talar för första gången i Göteborg. Det var på ett möte tillsammans med [[August Palm]] i ''Landalaskogen'', på gränsen mellan [[Guldheden]] och Landala där det innan dessta [[Holtermanska sjukhuset]] ligger. Området disponeras numera av [[Chalmers tekniska högskola|Chalmers]].<ref>''Promenader i Göteborgs arbetarrörelses historia'', Per Bergman, Göteborg Arbetareförening 1988 s. 17</ref>
*1892 - [[Aschebergsgymnasiet|Landalaskolan]] invigs.
*1893, 1 juli - invigs Holtermanska Sjukhuset.<ref>''Sjukvården i Göteborg 200 år 1782-1982'', red. Gösta Carlsson, utgiven av Göteborgs sjukvårdsstyrelse 1982 {{ISBN|91-7260-664-9}}, s. 86</ref>
*1901 - Göteborgs första skidhoppbacke anläggs i Landala. Trästupet blev kort därefter stulet, och backen återuppbyggdes aldrig.<ref>''Hur idrotten kom till stan : Göteborgs idrottshistoria 1800-1950'', red. Roland Jerneryd, utgiven av [[Göteborgs hembygdsförbund]] 1981, s. 209</ref>
*1906 - invigs [[Götabergsskolan]].
*1907 - torghandeln på Kapellplatsen startar.
*1909 - Vasakyrkan invigs.
*1911 - spårvägen börjar trafikera sträckan Vasaplatsen-Kapellplatsen.
*1914 - första "Egna Hemmet" står klart i Landalabergens södra del. Hela området var färdigt 1922.<ref>''Där! sa unge kungen'', red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.68</ref>
===Nyckeltal===
{{Maplink|ram=ja|rambredd=250|ramhöjd=250|typ=form|linjetjocklek=2|text=Primärområdets utsträckning.}}
[[File:PRIMOMR 112 Landala.png|miniatyr|Landala]]
Rad 210 ⟶ 233:
|namn = Landala
|stad = Göteborg
|källa = <ref>[
|år =
|folkmängd =
|folkmängd stad =
|befolkningsförändring =
|befolkningsförändring stad = +
|utlandsfödda =
|utlandsfödda stad =
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|eftergymnasial stad = 37,9
|bostäder1970 = 70,0
|bostäder1900 stad =
|allmännyttan = 48,
|allmännyttan stad =
|nybygge = 0
|nybygge stad =
|småhus = 0,0
|småhus stad =
}}
== Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet ==
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 [[stadsdelsnämndsområde]]t [[Göteborgs stadsdelsnämnder|Centrum]] och ingår sedan den 1 januari 2021 i [[Göteborgs stadsområden|stadsområde Centrum]].<ref>{{Webbref |url=https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar |titel=Områdesindelningar |hämtdatum=1 januari 2021 |verk=Statistik och analys |utgivare=Göteborgs stad |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
==Se även==
*[[Stadsdelar i Göteborgs kommun]]
*[[Stadsplanering i Göteborg]]
*[[Stadsplanering i Sverige]]
==Referenser==
Rad 241 ⟶ 274:
===Tryckta källor===
*{{bokref |efternamn=Engelbrektsson |förnamn=Nanne |titel=Landala : stadsdel och livsform som försvann |serie=Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 4 |år=1982 |utgivare=Etnologiska fören. för Västsverige |utgivningsort=Göteborg |libris=359007 }}
*{{bokref |efternamn= Fredriksson|förnamn= |författarlänk= Karl-Erik (Föreningen Gamla Landala Pojkar, red.)|url= |titel= Landala i ord och bild - en stadsdelsskildring|år= 1962|utgivare= Struves Boktryckeri|utgivningsort= Göteborg |isbn= |sid= |hämtdatum= 10 juli 2018}}
*{{bokref |efternamn=Garellick |förnamn=Robert |titel=Göteborg före grävskoporna : ett bildverk |år=1997 |utgivare=R. Garellick |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-630-5465-5 |libris=7452031 }}
*{{bokref |efternamn=Schånberg |förnamn=Sven |titel=Göteborg |serie=Våra levande landskap, 99-0240410-3 |år=1981 |utgivare=AWE/Geber |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-20-06274-5 |libris=7219160 }}
*{{bokref |efternamn=Öhnander |förnamn=Bengt A |titel=Göteborg berättar : en stadsvandring med Gustav II Adolf |år=1987 |utgivare=Tre böcker |utgivningsort=Göteborg |isbn=91-85414-75-1 |libris=8379742 }}
*{{bokref |efternamn=Åkerberg |förnamn=Anders |titel=Landala : album från en stadsdel i Göteborg ödesåret 1968 |år=2008 |utgivare=Båtdokgruppen |utgivningsort=Skärhamn |isbn=978-91-87360-37-4 |libris=11314190 }}▼
==Vidare läsning==
Rad 252 ⟶ 287:
*{{bokref |titel=Föreningen Gamla Landalapojkar 50års jubilerar |år=1995 |utgivare=Fören. |utgivningsort=Göteborg |libris=2223184 }}
*{{tidskriftsref |författare=Schulz, Solveig |rubrik=Argument i den göteborgska stadsförnyelsedebatten |år=1988 |tidskrift=Göteborg / [redaktör: Christina Engfors] |utgivare=Stockholm : Arkitekturmuseet, 1988 |sid=90-107 : ill. |libris=2384248 }}
▲*{{bokref |efternamn=Åkerberg |förnamn=Anders |titel=Landala : album från en stadsdel i Göteborg ödesåret 1968 |år=2008 |utgivare=Båtdokgruppen |utgivningsort=Skärhamn |isbn=978-91-87360-37-4 |libris=11314190 }}
===Skönlitteratur===
Rad 267 ⟶ 301:
==Externa länkar==
*[http://maps.google.com/maps?f=q&hl=en&q=Landala,+Gothenburg,+Sweden&sll=37.0625,-95.677068&sspn=31.977057,58.535156&ie=UTF8&z=13&ll=57.696442,11.971664&spn=0.042107,0.170631&om=1&iwloc=addr Satellitkarta - Landala]
*{{Commonscat|Landala}}
| |||