klingen: Malsamoj inter versioj
Aspekto
Enhavo forigita Enhavo aldonita
unuformigas tradukojn, forigas ŝablon ''t-trans'' | t=1792 su=317 in=319 at=317 -- only 850 edits left of totally 1168 possible edits | edr / ovr / aft = 000-0000 / 010-1111 / 000-0000 |
per BPA : germanaĵoj .... | t=3'910 su=524 in=524 at=524 -- only 1564 edits left of totally 2'089 possible edits | edr=000-0000 ovr=010-1111 aft=000-0000 |
||
(2 pliaj ĝisaj versioj de la sama uzanto ne montriĝas) | |||
Linio 1: | Linio 1: | ||
=={{Lingvo|de}}== |
=={{Lingvo|de}}== |
||
=== |
==={{Vortospeco|verbo|de}}, malregula === |
||
{{Germana verbo (superrigardo) |
{{Germana verbo (superrigardo) |
||
Linio 15: | Linio 15: | ||
{{Silabseparo}} |
{{Silabseparo}} |
||
:klin·gen, {{pret}} klang, {{ |
:klin·gen, {{pret}} klang, {{part}} ge·klun·gen |
||
{{Elparolo}} |
{{Elparolo}} |
||
:{{IFA|ˈklɪŋən}}, {{pret}} {{IFA|nenk=1|klaŋ}}, {{ |
:{{IFA|ˈklɪŋən}}, {{pret}} {{IFA|nenk=1|klaŋ}}, {{part}} {{IFA|nenk=1|ɡəˈklʊŋən}} |
||
:{{aŭdo|De-klingen.ogg |
:{{aŭdo|De-klingen.ogg}}, {{pret}} {{aŭdo|De-klang.ogg}}, {{part}} {{aŭdo|De-geklungen.ogg}} |
||
:{{Rimoj}} {{Rimo|ɪŋən|Deutsch}} |
|||
===={{Signifoj}}==== |
===={{Signifoj}}==== |
||
Linio 59: | Linio 59: | ||
{{trad-eko}} |
{{trad-eko}} |
||
*angla: [1] {{t|en|ring}}, {{t|en|clink}} (''Glas''); [2–4] {{t|en|sound}} |
*angla: [1] {{t|en|ring}}, {{t|en|clink}} (''Glas''); [2–4] {{t|en|sound}} |
||
* |
*finna: [1, 2] {{t|fi|soida}} |
||
*franca: [1] {{t|fr|sonner}} |
*franca: [1] {{t|fr|sonner}} |
||
* |
*islanda: [1–4] {{t|is|hljóma}} |
||
{{trad-mezo}} |
{{trad-mezo}} |
||
* |
*kataluna: [1] {{t|ca|sonar}} |
||
*latva: [1] {{t|lv|skanēt}} |
*latva: [1] {{t|lv|skanēt}} |
||
*rusa: [1] {{t|ru|звенеть|ts=zvenetʹ}}; [2] {{t|ru|звучать|ts=zvučatʹ}} |
*rusa: [1] {{t|ru|звенеть|ts=zvenetʹ}}; [2] {{t|ru|звучать|ts=zvučatʹ}} |
Nuna versio ekde 19:00, 8 feb. 2023
Tempo | Persono | Vortformo |
---|---|---|
As-tempo | ich | {{{Präsens_ich}}} |
du | {{{Präsens_du}}} | |
er, sie, es | {{{Präsens_er, sie, es}}} | |
Is-tempo | ich | {{{Präteritum_ich}}} |
Participo 2 | geklungen | |
Subjunktivo 2 | ich | klänge |
U-modo | Ununombro | kling(e)! |
Multenombro | klingt! | |
Helpa verbo | haben | |
Ĉiuj aliaj formoj: klingen (konjugacio) |
Silabseparo |
- klin·gen, preterito: klang, participo: ge·klun·gen
Elparolo |
- IFA: ˈklɪŋən , preterito: klaŋ , participo: ɡəˈklʊŋən
, preterito:Sono : ( lingvo -de- ) (dosiero)
, participo:Sono : ( lingvo -de- ) (dosiero) Sono : ( lingvo -de- ) (dosiero)
Signifoj |
- [1] sonori, (Glas) tinti, (die Glaser klingen lassen) tintigi la glasojn, (klingen lassen) sonorigi, tintigi
- [2] soni, (tönen, hallen)
- [3] pri parolado kaj frazoj: havi ian difinan kvaliton
- [4] pri parolado kaj frazoj: elvoki difinajn pensojn ĉe la aŭskultanto
Signifoj en la germana:
- [1] einen glockenartigen Ton von sich geben
- [2] eine bestimmte akustische Qualität (Klang) haben
- [3] von Worten und Sätzen: eine bestimmte stilistische Qualität (Klang) haben
- [4] von Worten und Sätzen: beim Zuhörer oder Leser bestimmte Gedanken auslösen
Deveno |
- mittelhochdeutsch: klingen, althochdeutsch: chlingan, verwandt mit englisch: to clink = klirren, klimpern [Fontoj mankas]
Samsencaĵoj |
- [2–4] sich anhören
Hiperonimoj |
- [1] tönen
Ekzemploj |
- [1] und alle Glocken klangen
- [2] Das klingt wie eine Werkssirene.
- [3] Das klingt mir zu geschwollen.
- [4] Das klingt, als ob du kein Interesse hättest.
Esprimoj (parolturnoj) |
Vortfaradoj kaj vortgrupigadoj |
- abklingen, anklingen, ausklingen, durchklingen, erklingen, herausklingen, klingeln, mitklingen, nachklingen, verklingen, widerklingen
- Klang, Klingklang
Tradukoj |
Referencoj kaj literaturo |
- [1] Germana vortaro de Jakob kaj Wilhelm Grimm (Deutsches Wörterbuch von Jacob und Wilhelm Grimm) „klingen“.
- [1] Digitales Wörterbuch der deutschen Sprache „klingen“
- [1] canoo.net „klingen“
- [1] Uni Leipzig: Wortschatz-Lexikon „klingen“.
- [1] The Free Dictionary „klingen“
- [1] Duden enrete „klingen“
- [1] wissen.de – Wörterbuch „klingen“
En ĉi tiu kapvorto estas la referencoj ankoraŭ ne provitaj kaj al la signifoj tute ne aŭ neakurate ordonitaj. Bv. helpi, ilin plibonigi! |